Som exempel kan nämnas den förbättrade tekniken för DNA-analys, som har lett till nya bestämmelser om tagande av salivprov (28 kap. 12 a och b §§ rättegångsbalken). Genom de nya paragraferna har samtidigt tillämpningsområdet för denna typ av kroppsbesiktning utvidgats väsentligt.
Hänvisas från p. 1 (s. 55)
1.De elektroniska spåren i våra liv är redan många och blir bara fler och fler. Den enskilde reflekterar sällan över att när han eller hon ger tillstånd till lagring av till synes oskyldiga uppgifter, t.ex. om inköp, lämnar detta ett elektroniskt spår som kan användas för brottsutredande ändamål. Ökade möjligheter att samla in och väsentligt bättre förutsättningar att bevara uppgifter skapar nya användningsområden för gamla tvångsmedel, dvs. expanderar användningen av dem utöver vad lagstiftaren en gång tänkte. Den nya tekniken föder också krav på nya eller utvidgade möjligheter att använda tillgängliga tvångsmedel.s. 55
2.Det är framför allt tre frågor som är viktiga och som förtjänar att analyseras närmare när det gäller förhållandet mellan tvångsmedel och ny teknik. Den första är vilken teknikanvändning som skall lagregleras och vilken man kan eller bör lämna oreglerad. Den frågan bör enligt min mening inte styras uteslutande av önskemål från de brottsbekämpande myndigheterna om utvidgade befogenheter, utan måste också ses ur ett integritetsperspektiv. Ibland kan det vara bättre att reglera användningen av viss teknik som redan används än att acceptera att den används efter de brottsbekämpande myndigheternas fria skön.s. 55
3.Den andra frågan är om alla tvångsmedel skall vara teknikneutrala, vilket lagstiftaren eftersträvat under senare år. Teknikneutralitet kan vara både en styrka och en fara. En fördel är givetvis att lagstiftningen inte behöver ändras lika ofta som en teknikrelaterad lagstiftning. Rättegångsbalkens reglering av exempelvis husrannsakan har ofta anklagats för att vara knapphändig och abstrakt och därför svårtillämpad. Samtidigt är det förmodligen tack vare detta som regleringen har överlevt teknikutvecklingen. Men man kan onekligen komma till en punkt där tekniken har lett till sådana förändringar att den gamla regleringen haltar betänkligt eller inte längre fungerar.s. 55
4.En nackdel med teknikneutrala regler är att man sällan kan förutse att ett tvångsmedel kan få ett kraftigt expanderat tillämpningsområde. Vem kunde t.ex. ana att uppgifter om lokalisering av mobiltelefoner skulle få stor betydelse i de mest skilda typer av brottsutredningar när hemlig teleövervakning infördes i rättegångsbalken? Det förutsatte både en kraftig utbyggnad av telefonnätet, utveckling av tekniken samt att gemene man har ständig tillgång till mobiltelefon. Möjligheten att spåra varifrån ett visst samtal hade ringts, som nämns i förarbetena, skall jämföras med att man i dag kan spåra en påslagen mobiltelefon när som helst, även om den inte används. Vem kan i dag förutsäga om och i så fall hur användningen av hemlig kameraövervakning kommer att påverkas om buggning införs som tvångsmedel?s. 55
5.Den tredje frågan är hur man skall möta utvecklingen mot ett alltmer avancerat övervakningssamhälle. Då handlar det inte bara om under vilka förutsättningar man får använda ett enskilt tvångsmedel och hur integritetskränkande det anses vara. Olika tvångsmedel kan nämligen kombineras för att skapa en mer heltäckande bild av en persons förehavanden, vilket har stor betydelse ur ett integritetsperspektiv. Detta gäller särskilt de tvångsmedel som gör att man kan följa en persons förflyttningar och kontakter med andra.s. 56