1.säkerhetsåtgärder beslutade av domstol) En domstol får inte mot en parts bestridande pröva en fråga som enligt ett skiljeavtal skall prövas av skiljemän. En invändning om skiljeavtal skall framställas första gången en part skall föra talan i saken vid rätten. Invändningar som framställs senare är utan verkan om inte parten har haft laga förfall och fram ställt invändningen så snart förfallet upphörde. En invändning om skiljeavtal skall beaktas även om den part som gör invändningen låtit en fråga som omfattas av skiljeavtalet prövas av kronofogde myndighet i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning. Under tiden tvisten behandlas av skiljemän eller innan dess får en domstol oberoende av skiljeavtalet meddela sådana beslut om säkerhetsåtgärder som domstolen enligt lag är behörig att medde la. Trots att SML saknade en uttrycklig bestämmelse om skiljeavtalets ver kan som rättegångshinder, var det en gammal och stadig praxis att in vändning om skiljeavtal medförde avvisning av käromålet. Denna praxis har nu lagfästs.s. 2054
2.57 Lagen om skiljeförfarandes. 2054
3.Det rättegångshinder, som skiljeavtalet utgör184, är enligt första styck et av dispositiv natur. Anledning saknas att tillämpa skiljeavtal om inte någondera parten gör det gällande. Enligt 10 kap 17 a § RB gäller därför att domstol inte självmant beaktar att en fråga som underställts dess pröv ning omfattas av ett skiljeavtal. Görs det invändning om skiljeavtal, har domstolen emellertid att självmant pröva huruvida tvisten gäller en skiljedomsmässig fråga, medan andra omständigheter - t ex att skiljeavtalet är ogiltigt enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen - måste åberopas av part för att domstolen skall pröva dem.185 58s. 2055
4.Skiljeavtalet 4 § Genom invändning om skiljeavtal kan svaranden göra gällande, att käromålet i sin helhet skall prövas av skiljemän eller att det till viss del fal ler under skiljemäns avgörande. Invändning av det senare slaget kan gälla enbart en eller flera poster i ett fordringsförhållande eller en förutsättning för anspråk som käranden framställer i målet.186 Det kan tänkas att skil jemän skall verkställa en värdering eller bedöma ett faktiskt förhållande, som utgör en förutsättning för domstolens avgörande, exempelvis huru vida invaliditet förorsakats av ett olycksfall.187 Vidare kan det vara en prejudiciell fråga, som skall avgöras av skiljemän, såsom om ogiltigheten av ett skuldebrev eller ett patent eller om äganderätten till en fastighet el ler annan egendom.188s. 2056
5.59 Lagen om skiljeförfarandes. 2056
6.Detta kan i vissa fall få den opraktiska konsekvensen att en tvist till viss del skall avgöras skiljemän och till en annan del av domstol.1891 fall som de nu nämnda utgör skiljeavtal hinder mot domstols prövning av frå ga, som skiljeavtalet omfattar. Käromålet kan emellertid inte avvisas, utan domstolen får i regel avvakta att skiljemän avgör frågan. I avbidan på att skiljedom meddelas bör målet förklaras vilande.190s. 2057
7.Invändning om skiljeavtal är en invändning om rättegångshinder191 och lyder alltså under reglerna i RB om sådan invändning. I andra stycket har emellertid intagits en uttrycklig bestämmelse som motsvarar 34 kap 2 § RB. Invändning om skiljeavtal skall alltså göras i muntlig förberedel se vid första inställelse och i skriftlig förberedelse inom tiden för svaro måls avgivande, vid äventyr att invändningsrätten annars prekluderas.192 Av bestämmelsen följer också, att part måste framställa invändning om skiljeavtal första gången han skall svara på en kvittningsinvändning för att domstolen skall pröva om kvittningsinvändningen omfattas av ett skil jeavtal och därför inte kan tas upp till prövning i sak.193 Ogillas invänd 60s. 2057
8.Skiljeavtalet 4 § ning om skiljeavtal, kan beslutet överklagas enligt 49 kap 3 § RB men om det fastställs kan hovrättens beslut enligt 54 kap 7 § RB inte överklagas. Det har tidigare anförts att skäl talar för att skiljeavtalet i vissa fall an ses gällande även sedan en meddelad skiljedom visat sig vara ogiltig eller upphävts efter klandertalan.194 Frågan är då om skiljeavtalet i denna si tuation skall anses utgöra rättegångshinder. I praxis har frågan besvarats jakande i ett fall, där skiljedomen förklarats ogill eftersom den avgjorda frågan inte i laga ordning hänskjutits till skiljemännen.195 Detta avgöran de synes kunna tilläggas principiell giltighet. Part, som i stället för att påkalla skiljeförfarande väcker talan vid dom stol, förlorar rätten att åberopa skiljeavtalet med avseende på den om stämda saken. Enligt rådande praxis under SML:s giltighetstid gällde det samma om part ansökte om betalningsföreläggande eller lagsökning rö rande en fordran som omfattades av skiljeavtal.196 En sökande, som ansåg anspråket vara ostridigt och bara ville försäkra sig om en exekutionstitel på ett för båda parter så enkelt och billigt sätt som möjligt, löpte därför risken att i händelse av motpartens bestridande tvingas till en domstolsprocess i stället för ett skiljeförfarande. En försiktig part borde därför all tid påkalla skiljeförfarande, även om det kunde förefalla onödigt om ständligt och dyrbart. Utgångspunkten för den nya regleringen i LSF har varit att underlätta för parterna att använda sig av den summariska pro cessen, särskilt när det gäller ostridiga anspråk.197 I andra styckets tredje mening föreskrivs sålunda att en invändning om skiljeavtal skall beaktas, även om frågan tidigare har varit föremål för prövning inom den summariska processen. Det innebär att part, som hos KFM ansökt om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning,198 är bibehållen rätten att göra invändning om skiljeavtal, om motparten be strider ansökningen eller ansöker om återvinning rörande meddelat ut slag.199 Om sökanden i händelse av motpartens bestridande begär att mås. 2058
9.61 Lagen om skiljeförfarande let skall överlämnas till tingsrätt, går emellertid hans rätt att göra gällande skiljeavtalet som rättegångshinder förlorad.200s. 2058
10.Om svaranden i ett mål hos KFM om betalningsföreläggande eller handräckning gör invändning om skiljeavtal, uppfattas invändningen som ett bestridande. Sökanden kan då antingen låta sig nöja med detta - varvid målet avskrivs vid KFM - och eventuellt påkalla skiljeförfarande eller också begära att målet överlämnas till tingsrätt, varvid han alltså går miste om möjligheten att framdeles åberopa skiljeavtalet som rättegångs hinder rörande denna sak.s. 2059
11.Svaranden i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning be höver emellertid inte göra invändning om skiljeavtal redan hos KFM. Han är bibehållen vid rätten att göra invändning om skiljeavtal senast för sta gången han skall föra talan vid tingsrätten i det återvunna eller över lämnade målet201 Han behöver alltså inte åberopa skiljeavtalet redan i sin ansökan om återvinning.s. 2059
12.En ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning syftar till att på ett snabbt och enkelt sätt erhålla en exekutionstitel - och därmed möjliggöra utmätning (specialexekution) i gäldenärens egendom - röran de ett krav som är otvistigt eller åtminstone av borgenären uppfattas som otvistigt. Oavsett om fordringen är ”klar och förfallen”, kan emellertid gäldenären alltså genom att åberopa skiljeavtalet avvärja hotet om en snabb specialexekution. Frågan är om samma sak gäller generalexeku tion, dvs konkurs. Enligt 1 kap 2 § KL skall en gäldenär, som är på obe stånd (insolvent), försättas i konkurs efter egen eller en borgenärs ansö kan. I 2 kap 7-9 §§ samma lag ges bestämmelser om vilken bevisning som krävs för gäldenärens obestånd. Om inte någon av de speciella presumtionsreglerna är tillämpliga, fordras att den fordran som åberopas till stöd för konkursansökningen (konkursfordringen) är ”klar och förfallen”. För att konkursansökan skall avslås räcker det enligt rättspraxis202 att gäl denärens invändning mot konkursfordringen inte är uppenbart ogrundad. Däremot saknas stöd i KL för att gäldenärens åberopande av ett giltigt och tillämpligt skiljeavtal rörande konkurs fordringen skall medföra av visning eller ogillande av konkursansökan. Med hänsyn till de intressen som föranleder parter att ingå skiljeavtal203 - framför allt intresset att undvika offentlig insyn - synes emellertid åberopandet av skiljeavtal från 62s. 2059
13.Skiljeavtalet 5 § gäldenärens sida böra medföra att beviskravet för att konkursfordringen skall anses ”klar” sätts högt.204 Skiljemännen saknar behörighet att vidta eller besluta om verkställba ra säkerhetsåtgärder.205 1 stället får den som har ett anspråk, som är eller kan bli föremål för skiljeförfarande, vända sig till domstol med begäran om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd enligt samma regler som gäller för parterna i ett vid domstol anhängig! tvistemål.206 Av tredje stycket framgår att skiljeavtal inte hindrar en part att begära domstolsbeslut om säkerhetsåtgärder. Härav följer också att en sådan be gäran inte medför att part förlorar rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder. Som säkerhetsåtgärder räknas - utöver dem som regle ras i 15 kap RB -1 ex KFM:s utslag i mål om särskild handräckning och förbud att verkställa bolagsstämmas beslut enligt 9 kap 17 § fjärde styc ket aktiebolagslagen (1975:1385).207 Beviljas säkerhetsåtgärd innan ett skiljeförfarande inletts, skall enligt 15 kap 7 § RB påkallelse ske inom en månad från beslutet.208s. 2060