1.Rättskraftens utsträckning i tiden har inte diskuterats närmare inoms. 158
2.skatteprocessrätten. Enligt förarbetena prekluderas endast sådana oms. 158
3.ständigheter som kunnat åberopas i målet.371 Nya relevanta omständigs. 158
4.heter [facta supervenientia} prekluderas därför inte av en dom som meds. 158
5.delades innan omständigheten inträffade. Därtill tillkommer att rättss. 158
6.kraften, som nyss nämnts, avgränsas av principen om taxeringsåretss. 158
7.eller beskattningsperiodens slutenhet. Rättskraften sträcker sig såledess. 158
8.Närmare om rättskraftens omfattning 159 aldrig längre än ett visst taxeringsår eller en viss beskattningsperiod. Nå gon motsvarighet till denna begränsning finns, som ovan nämnts, inte inom civilprocessrätten.372s. 159
9.Inom civilprocessrätten har i synnerhet Lindblom nyligen utvecklat de problem som kan uppstå vid fastställandet av vad som är facta super venientia och hur ett påstående om att sådana omständigheter föreligger skall behandlas när det kommer in till domstolen.373 Han konstaterar:s. 159
10.”Frågan om rättskraftens begränsning i tiden är jämförelsevis knapphändigts. 159
11.behandlad i den svenska doktrinen. Osäkerhet råder i flera viktiga hänseens. 159
12.den och en ingående undersökning skulle utan tvivel vara mycket välkoms. 159
13.men. Jag har ingen som helst förståelse för Kallenbergs uppfattning atts. 159
14.principen om factum superveniens knappast har någon självständig betydels. 159
15.se”.374 Vad beträffar frågan vad som kan vara facta supervenientia konstaterar Lindblom att detta endast gäller nya rättsfakta i betydelsen efterföljande rättsfakta.375 Med efterföljande rättsfakta avses i detta sammanhang så dana omständigheter som inte har förelegat vid tiden för den första rätttegången utan som har uppkommit senare.376 För nya rättsfakta som inte är efterföljande utan som förelåg vid den tidigare processen, men inte var del i denna, används i stället rättsmedlet resning.377 Detsamma gäller för nya bevisfakta.378 Det förefaller som om även förhållandet mellan facta supervenientia och resning inom skatteprocessen bygger på denna uppdelning.379s. 159
16.Den andra frågan som Lindblom behandlar är hur ett påstående om att sådana omständigheter föreligger skall behandlas när det kommer in till domstolen. Är det tillräckligt att käranden påstår att nya, efterföljan de omständigheter föreligger för att frågan skall prövas i sak, eller krävs det ytterligare utredning om att så är fallet?380 Enligt 58 kap. 1 § tredje punkten RB krävs för resning att den omständighet eller de bevis som ej tidigare förebragts, om de hade åberopats sannolikt hade lett till en ans. 159
17.160 Negativ rättskraft i dagens skatteprocesss. 160
18.nan utgång i målet. Enligt 37 b § FPL krävs för resning att det finns syns. 160
19.nerliga skäl att pröva målet på nytt.381 I ljuset av de stränga krav soms. 160
20.ställs för att resning skall beviljas kan det uppfattas som märkligt att dets. 160
21.skulle räcka med ett påstående om att facta supervenientia föreligger förs. 160
22.att få till stånd en prövning i sak.s. 160
23.Lindblom konstaterar att man i doktrinen förgäves söker efter ett bes. 160
24.stämt besked.382 3H83an intar själv följande ståndpunkt.s. 160
25.”Liksom vid talerättsprövningen bör även en uppenbar lögn räcka för atts. 160
26.passera processhinderspärren.5,383s. 160
27.Lindblom motiverar denna ståndpunkt med ändamålsöverväganden.s. 160
28.Existensen av de efterföljande omständigheterna måste ändå prövas.384s. 160
29.Tryggheten för de enskilda blir därvid inte sämre om detta görs i måletss. 160
30.materiella del än om det görs i den formella delen beträffande om res jus. 160
31.dicata föreligger eller inte.385 Han menar också att det finns processekos. 160
32.nomiska vinster att göra genom att pröva den formella och dens. 160
33.materiella delen samtidigt, eftersom det annars finns risk för dubbla pros. 160
34.cesskedjor på delvis samma material.386s. 160
35.Ytterligare stöd för Lindbloms uppfattning finns, enligt min mening,s. 160
36.i att det inte är givet att jämföra talan om facta supervenientia meds. 160
37.resningsinstitutet. Som ovan nämnts finns det tungt vägande skäl för rättss. 160
38.kraft och därmed tungt vägande skäl emot att genombryta rättskraften.387s. 160
39.Eftersom facta supervenientia utgör sådana omständigheter som faktiskts. 160
40.inte kunde prövas i den första processen, finns det inte någon grundlägs. 160
41.gande anledning att vara mer restriktiv vid prövningen om sådana oms. 160
42.ständigheter föreligger än vad beträffar om det föreligger talerätt över hus. 160
43.vud taget. Det kan tilläggas att det i skatteprocessen ytterst sällan tordes. 160
44.föreligga facta supervenientia^ eftersom rättskraften i skatteprocessen bes. 160
45.gränsar sig till ett taxeringsår eller beskattningsperiod. I många fall ärs. 160
46.dessutom de efterföljande omständigheterna reglerade genom den mates. 160
47.riella rätten, på så sätt att de då hänför sig till det senare taxeringsår ellers. 160
48.den senare beskattningsperiod de inträffar. Som exempel kan nämnas atts. 160
49.Närmare om rättskraftens omfattning 161 skattskyldigheten för en tilläggsköpeskilling inträder när dess storlek kan fastställas.388 Vidare är efterkommande rabatter, prisnedsättningar och bonus materiellt reglerade i mervärdesskattesammanhang.389 Men visst finns det fall när facta supervenientia kan aktualiseras. Exempelvis skulle en senare återgång av ett köp på grund av kontraktsbrott i efterhand kun na påverka frågan om en enkel tomtrörelse föreligger, eftersom det för en sådan krävs avyttring av minst femtom byggnadstomter under tio ka lenderår.390 Om försäljningen av den femtonde tomten återgår, föreligger inte längre förutsättningar för en enkel tomtrörelse.s. 161