Vem bär ansvaret för att kategorisera rättsfakta i dispositiva tvistemål?

Abstract

Vid handläggningen av dispositiva tvistemål av viss omfattning uppstår ofta meningsskiljaktigheter mellan parterna och rätten i frågan om hur parternas grunder för talan ska formuleras. En typsituation är den att käranden vill åberopa en stor mängd faktiska omständigheter till grund för sin talan medan svaranden invänder att det inte går att försvara sig mot en talan vars grunder inte är tydliga och väl avgränsade. Rätten vill för sin del ofta formulera parternas grunder på ett sätt som knyter an till de rättsregler som bedöms vara tillämpliga för att förbereda sig för att döma i målet. Rättsaktörernas olika synsätt på frågan om grunderna för talan avslöjar att det saknas en gemensam förståelse för de allmänna processrättsliga begreppen åberopande, rättsfakta och motfakta. När rätten ska bestämma vad som utgör parternas grunder för talan uppstår en regel- eller principkonflikt mellan de processrättsliga regler som hör till dispositionsprincipen och de regler som hör till officialprincipen. Kort sagt ställs rätten inför frågan vem som bär ansvaret för kategoriseringen av rättsfakta.