Stycket

1.3.1 Allmänt Samtyckesprincipen tar som ovan framgått hänsyn till aggregerade effekter och förmår på så sätt även förklara det slags ”kollektiva” verkningar som troligen inspirerat namnet SAS-principen. Däremot är det svårare att uttala sig om samtyckesprincipen legitimerar några slutsatser med avseende på frågan om samtycken påverkar (eller inte påverkar) associationens rätt till skadestånd. 3.2 Kamelianfallet 3.2.1 Allmänt Hur samtyckesprincipen förhåller sig till associationens rätt till skadestånd diskuteras uttryckligen i NJA 2013 s. 117. Omständigheterna i målet var som följer. A, B och C ägde ett aktiebolag (härefter: aktiebolaget) och bildade även en bostadsrättsförening (vid namn av Kamelian 1; härefter: föreningen) som A, B och C ensamma blev medlemmar och styrelseledamöter i. Aktiebolaget sålde en fastighet till föreningen och mellan parterna ingicks även ett entreprenadavtal avseende uppförandet av byggnader på den aktuella fastigheten. Enligt en överenskommelse vid en viss tidpunkt T mellan aktiebolaget och föreningen ändrades utförandet i för entreprenören/aktiebolaget kostnadssänkande riktning utan att någon prisjustering företogs. Efter det att andra medlemmar inträtt i föreningen väckte föreningen en skadeståndstalan mot A, B och C under påstående av att de genom sitt agerande vid T uppsåtligen eller vårdslöst skadat föreningen i egenskap av dess styrelseledamöter. A, B och C invände bl.a. att något skadeståndskrav inte kunde göras gällande, eftersom samtliga medlemmar i föreningen (dvs. A, B och C själva) samtyckt till föreningsbeslutet (styrelsebeslutet) att inte företa någon prisjustering. Med stöd av 56 kap. 13 § RB beslutade tingsrätten att hänskjuta följande fråga till Högsta domstolen: Kan föreningens anspråk på skadestånd av A, B och C göras gällande trots att samtliga medlemmar i föreningen samtyckt till det påstått skadebringande beslutet?s. 655