1.4.1 Allmänt Stadgandet i 9 kap. 16 a § ABL innehåller två olika ogiltighetsregler: en avtalsrättslig och en aktiebolagsrättslig. Reglerna analyseras under separata avsnitt nedan. Vissa frågor är emellertid gemensamma för dem och för att undvika onödiga upprepningar kan dessa lämpligen behandlas redan här. 4.2 Tillämpningsomfång Av utformningen står klart att bägge reglerna är tillämpliga på alla svenska aktiebolag, oavsett om bolaget är privat eller publikt etc. Klart är också att bägge reglerna omfattar alla bolagsstämmobeslut om revisorsval. Reglerna är följaktligen tillämpliga på eventuella beslut att utse en andra (eller tredje osv.) bolagsrevisor. Av hänvisningen i 9 kap. 2 § ABL följer att reglerna även torde omfatta stämmobeslut om val av revisorssuppleant. Däremot reglerar de inte beslut om val av lekmannarevisor. Eftersom minoritetsrevisor och särskild granskare inte väljs av stämman omfattar reglerna inte heller utseendet av dessa.s. 129
2.Vidare följer av lydelsen att ogiltigheten drabbar avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser som ”har till syfte att” bolagsstämman ”ska välja” en viss revisor eller en revisor som finns med i en viss förteckning eller liknande. Detta föranleder två generella frågor. Den ena är hur syftet med bestämmelser i avtal och bolagsordning förhåller sig till deras innehåll och den andra är om stadgandet även är tilllämpligt på bestämmelser i avtal eller bolagsordning som har till syfte att bolagsstämman inte ska välja en viss revisor etc.s. 130
3.I bägge dessa hänseenden skiljer sig det svenska stadgandet från EU-reglernas utformning. EU-reglerna ogiltigförklarar begränsningar av bolagsstämmans eller aktieägarnas ”valfrihet” i fråga om utnämning av revisor. Tydligt är att denna valfrihet även begränsas av bestämmelser som går ut på att viss revisor inte ska väljas. Med tanke bland annat på principen om direktivkonform tolkning kan det knappast råda något tvivel om att även det svenska stadgandet ska förstås på motsvarande sätt. Därutöver tar EU-reglerna sikte på till innehållet definierade bestämmelser, medan det svenska stadgandet förbjuder bestämmelser — vilka som helst — som har ett på visst sätt specificerat syfte. Men denna skillnad är förmodligen skenbar. Av stadgandets tillkomsthistoria framgår att utredningsförslaget tog sikte på innehållet och att omformuleringen i termer av syftet tillkom på initiativ av regeringen. Trots detta diskuteras frågan inte i propositionen. Däremot påpekade regeringen att förslaget innebär att bestämmelser om ogiltighet av avtalsvillkor ”som begränsar stämmans valfrihet” tas in i lagstiftningen samt att det ”bör förtydligas” att ”även” avtalsvillkor som har till syfte att stämman ska välja en viss revisor omfattas av ogiltigheten.s. 130
4.Dessa uttalanden kan knappast uppfattas på annat sätt än att regeringen föredragit en omformulering för att inte begränsa stadgandet till avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser som inskränker stämmans valfrihet. En sådan begränsning skulle till exempel ha inneburit att den svenska ogiltighetsregeln — i strid mot Sveriges skyldigheter enligt regeringens tolkning av direktivbestämmelsen — inte omfattade åtaganden av aktieägare att rösta för att en viss revisor väljs etc. Sådana åtaganden inskränker ju inte stämmans, men väl aktieägarnas valfrihet. Anledningen till den språkliga utformningen i detta hänseende tycks alltså vara hänförlig till svårigheter att precisera exakt vilka avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser som är ogiltiga, utöver begränsningar av stämmans valfrihet. Detta innebär att ogiltigheten, ordalydelsen till trots, inte är villkorad av syftet och att stadgandet följaktligen måste omtolkas.s. 130
5.Vidare kan framhållas att tillämpningsomfånget även begränsas av reglernas syften. Enligt regeringen syftar stadgandet i 9 kap. 16 a § ABL till att motverka konkurrensbegränsningar. Frånvaron av sådana begränsningar utgör emellertid inget egenvärde. Det innebär att ogiltighetsreglerna syftar till att främja de värden som är instrumentellt knutna till en välfungerande konkurrens såsom ökad kvalitet och effektivitet på marknaden för revisionstjänster. I förlängningen motiveras reglerna således av en strävan efter att främja viktiga samhällsintressen. Till följd av detta ska stadgandet inte tolkas på ett sådant sätt att det ogiltigförklarar krav, i avtal eller bolagsordning, som inte motverkar dessa ändamål. Sålunda uttalade regeringen särskilt att stadgandet inte hindrar uppställandet av krav på att revisorn ska vara auktoriserad eller ha annan kompetens. 4.3 Ogiltighetens processrättsliga status De civilrättsliga verkningarna av den i 9 kap. 16 a § ABL föreskrivna ogiltigheten skiljer sig åt mellan den avtalsrättsliga och den aktiebolagsrättsliga ogiltighetsregeln och diskuteras därför nedan. I processuellt hänseende har de däremot en gemensam nämnare. Som ovan framhållits syftar reglerna väsentligen till att främja samhällsintressen. Det innebär att de inte faller under den processrättsliga dispositionsprincipen i 17 kap. 3 § RB, utan tvärtom ska beaktas ex officio. Med tanke på det bakomliggande direktivets syften kräver säkerligen även EU-rätten att parterna inte tillåts förfoga över ogiltighetsreglerna.s. 131