2 · Om internationell straffprocessrätt

1.Samtidigt som konturerna successivt växer fram av en internationell straffrätt med brott erga omnes och en global kriminalisering av vissa handlingar eller underlåtenhet därtill, framträder idag en tämligen detaljerad straffprocessrätt med explicita och tydliga rättigheter och rättsnormer för att vid domstol genomföra ett rättssäkert och normerat förfarande där mänskliga rättigheter upprätthålls. Karakteristiskt för förfarandet är att den misstänkte är ett subjekt med rättigheter, och har ett bestående människovärde som inte går förlorat i förfarandet eller vid en fällande dom. 2.1 En historisk bakgrund Historiskt sett har den internationella straffprocessrätten sina huvudsakliga rötter i de rättsliga instrument och domar som följde andra världskrigets slut. Med början i Moskvadeklarationen 1943 och Londonöverenskommelsen 1945 fortskred det internationella engagemanget via stadgan för Nürnbergtribunalen och Tokyotribunalen och de rättegångar som hölls rörande personer som innehaft ledande ställningar i dåvarande Tyskland respektive Japan. Därefter berikades rättspraxis med avgöranden från rättegångar som hölls i de olika sektorerna med stöd av Control Council Law No. 10.s. 207

2.Sedan Förenta Nationerna hade bildats i San Francisco 1945 påbörjades tidigt arbetet med att inrätta en internationell domstol för att pröva allvarliga brott. Flera tillfälliga domstolar med enbart internationella ledamöter eller blandad sammansättning med nationella ledamöter var (eller är alltjämt) verksamma innan Internationella brottmålsdomstolen inledde sitt arbete 2002.s. 208

3.Stadgan och processreglerna för ICC vilar på kompromisser mellan konkurrerande rättsprinciper och strukturer från olika rättsfamiljer, och instrumenten balanserar parternas och domstolens inflytande över förfarandet och underlaget till dom. Maktdelningen dem emellan är central för att rätt förstå förfarandet och tillämpningen av specifika regler.s. 208

4.Typiskt för ICC och de andra internationella domstolarna i brottmål är i likhet med konventioner om mänskliga rättigheter bl.a. att domstolen inte får uppta mål till prövning på egen hand, och inte heller döma utanför den åberopade gärningen. Åklagaren väcker talan genom ansökan om stämning där gärningen åberopas, och förfarandet är således ackusatoriskt till sin karaktär. Inför domstolen uppträder parterna som processuellt sett likställda, och den misstänkte åtnjuter i förfarandet en serie av rättigheter som skyddar hans fysiska och psykiska integritet och att ställd inför anklagelsen om brott tillvarata sin rätt i övrigt.s. 208

5.Avvägningen mellan en domstolsprövad rättvisa och en som är framförhandlad parterna emellan är tydlig vid rättegången där förfarandet är muntligt, kontradiktoriskt och omedelbart inför sittande rätt. Koncentration och skyndsamhet eftersträvas på olika sätt i dessa rättegångar med mycket stora mängder bevismaterial och deltagande aktörer. Därför prövas invändningar om bevisförbud innan rättegången påbörjas eller så snart fråga därom uppkommer. Råder bevisförbud ska beviset avvisas och ingår inte i något beslutsunderlag.s. 208

6.Efter parternas sakframställan, bevispresentation och därpå följande pläderingar överlägger domstolen till dom i målet. Då tillämpas fri bevisvärdering, vilket främjas av principerna för rättegången om koncentration, muntlighet och omedelbarhet. Åklagaren har bevisbördan för sitt ansvarspåstående där åtalet ska vara ställt utom rimligt tvivel, och den misstänkte ska anses oskyldig fram till dess att hans skuld lagligen blivit fastställd (oskyldighetspresumtionen).s. 208

7.Sammantaget etablerar denna utveckling en inledande struktur av rättigheter och normer avseende internationell straffprocessrätt globalt sett. Kraften till dess utveckling står att finna på dels nationell nivå i form av staters författningar på straffprocessrättens område och anslutande statspraxis som utgör bidrag till framväxten av en internationell sedvanerätt, och dels regional och internationell nivå såsom skriven rätt och rättspraxis från domstolar som prövar åtal beträffande internationella brott eller annars kränkningar av mänskliga rättigheter. Nämnas bör även uttalanden från internationella organisationer som t.ex. FN och dess organ. 2.2 Rättsnormer, rättsgrundsatser och normativ skala av rättsskydd Typiskt för den internationella straffprocessrätten är som framgått att den formas av rättsnormer och rättsprinciper som återfinns i en nationell och internationell normativ kontext av att utreda, lagföra och bestraffa brott förövade vid väpnade konflikter och andra internationella brott. Därifrån finns det en glidande skala i riktningen till det internationella regelverket mot terrorism och internationell organiserad kriminalitet, och linjen sträcker sig även till författningar och rättspraxis om förfarandet att pröva ansvar för brott på enskild och nationell nivå.s. 209

8.Denna normativa skala av rättsskydd vid genomförandet av förfarandet i brottmål uttrycker en gradskillnad snarare än materiell differens, eftersom grundläggande rättigheter och rättsprinciper i förfarandet är desamma oberoende av den situation som lagförs och prövas av domstol. Strukturen av normer och rättigheter längs skalan har klara och tydliga likheter med vad konventioner om mänskliga rättigheter föreskriver om skydd för den enskilde vid en anklagelse för brott. Konventioner och rättspraxis om mänskliga rättigheter bidrar ju till och utgör en normativ substans i den internationella straffprocessrätten.s. 209

9.Artikel 21 i stadgan för ICC föreskriver t.ex. att domstolens rättstilllämpning ska vara förenlig med internationella mänskliga rättigheter och ske utan åtskillnad på grunder som är diskriminerande såsom hudfärg, språk, religion eller social ställning. Det förhållandet att artikel 21 också omsluter regler på nationell nivå så länge dessa inte är oförenliga med stadgan för ICC och internationell rätt i övrigt visar att det finns ett slags ”dialog” mellan nationella rättsordningar och den internationella, vilket artikulerar vikten av rättsjämförande studier bl.a. på området av internationell straffprocessrätt.s. 209

10.Det finns således samband mellan konventioner om skydd för mänskliga rättigheter och konventioner vilka avser en väpnad konflikt och hur förfarandet kring brott är utformat. Vid sidan av nyss noterade artikel 21 märks rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 14 i FN:s konvention om skydd för medborgerliga och politiska rättigheter. När 1977 års Första Tilläggsprotokoll arbetades fram var artikel 14 förebild för ändringarna, och den kopierades för att utvidga och förstärka skyddet för den misstänkte att få en laga och rättvis rättegång i kontexten av en internationell väpnad konflikt. Rätten till laga och rättvis rättegång och grundläggande principer för förfarandet vid en väpnad konflikt är vidare tydligt etablerad genom dels Genèvekonventionernas common article 3, och dels genom en rad specifika bestämmelser i dessa konventioner. Härtill kommer även 1977 års Andra Tilläggsprotokoll, som även det har influerats av FN-konventionen. 2.3 Mänskliga rättigheter i olika regelverk Regler och rättigheter beträffande förfarandet vid en anklagelse för brott återfinns med andra ord i olika regelverk. Däremot är de rättigheter och rättsgrundsatser som ger form och innehåll åt underlaget för rättegången och dess genomförande likartade, och i stort identiska. I tillämpningen uppkommer ibland tvekan om valet av rättsnorm, och om den medför en rättsverkan som upprätthåller effektiva och praktiska rättigheter eller om t.ex. rätten till liv urholkas eller rent av blir utsläckt för gott.s. 210

11.Därför blir metodvalet viktigt där antingen en potentiell normkonflikt ska lösas eller alternativt prövas huruvida skyldigheten blivit uppfylld att garantera envar rättsskydd med effektiva och praktiska rättigheter. I sitt rådgivande yttrande om lagligheten av hot eller användning av kärnvapen uttalade Internationella domstolen i Haag rörande rätten till liv att den rättigheten är garanterad både enligt FN-konventionen och reglerna för väpnade konflikter. Principen att rättsregler specifika för de föreliggande omständigheterna eller förhållandena har företräde framför mera allmänna sådana (lex specialis) befanns medföra att vid en väpnad konflikt så gäller andra kriterier vid prövningen av förbudet mot att godtyckligt beröva någon just den rättigheten.s. 210

12.Yttrandet avser emellertid förhållanden stater emellan och inte enskilds skuld och ansvar för en straffbar handling eller underlåtenhet eller förfarandet i brottmål, och är därför principiellt av mindre relevans på området av internationell straffprocessrätt. Det kan dock noteras att uttalandet bevisar en gemensam värdegrund eller paraply av rättigheter. Detta sträcker sig över gränsdragningen mellan väpnade konflikter och fredstida förhållanden där internationell humanitär rätt ansågs att medföra företräde åt kriterier för intrång i rättigheten andra än vad som enligt FN-konventionen alltid gäller för rätten till liv (förbud mot godtyckligt dödande).s. 210

13.Såvitt kan bedömas hittills saknar yttrandet referens till den omständigheten att FN-konventionen trädde i kraft i tiden efter 1949 års Genèvekonventioner eller år 1976. Principen bör då rimligen vara att en nyare konvention bör ha företräde framför en äldre sådan, och särskilt så eftersom FN-konventionen var central och tongivande för att utvidga skyddet för mänskliga rättigheter genom 1977 års Tilläggsprotokoll I och II. Ej heller synes de aktuella reglerna om skydd mot godtyckligt dödande ha ansetts strida mot en norm jus cogens.s. 211

14.Det rådgivande yttrandet torde inte omsluta rätten till laga och rättvis rättegång vid en anklagelse för brott och hur förfarandet i brottmål bör genomföras på den internationella nivån, och det är därför förenligt med ett avgörande drygt 35 år tidigare.s. 211

15.Ett generellt erkännande av betydelsen av mänskliga rättigheter för förfarandet i rättstvister kom nämligen redan 1970 genom rättsfallet Barcelona Traction. ICJ fann bl.a. följande: 33. When a State admits into its territory foreign investments or foreign nationals, whether natural or juristic persons, it is bound to extend to them the protection of the law and assumes obligations concerning the treatment to be afforded them. These obligations, however, are neither absolute nor unqualified. In particular, an essential distinction should be drawn between the obligations of a State towards the international community as a whole, and those arising vis-à-vis another State in the field of diplomatic protection. By their very nature the former are the concern of all States. In view of the importance of the rights involved, all States can be held to have a legal interest in their protection; they are obligations erga omnes. 34. Such obligations derive, for example, in contemporary international law, from the outlawing of acts of aggression, and of genocide, as also from the principles and rules concerning the basic rights of the human person, including protection from slavery and racial discrimination. Some of the corresponding rights of protection have entered into the body of general international law (Reservations to the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide, Advisory Opinion, I.C.J. Reports 1951, p. 23); others are conferred by international instruments of a universal or quasi-universal character. 91. With regard more particularly to human rights, to which reference has already been made in paragraph 34 of this Judgment, it should be noted that these also include protection against denial of justice. […]. Av rättsfallet framgår bl.a. att skyddet för mänskliga rättigheter, däribland förbudet mot att förneka någon rättvisa, är ett värde av generellt intresse för världssamfundets stater att upprätthålla. Därför finns det skyldighet och en motsvarande rättighet för samtliga stater att respektera och tillse respekten för grundvärden i den internationella rättsordningen.s. 211

16.Denna övergripande skyldighet och korresponderande rättighet är en rättsregel erga omnes. Genom den generella hänvisningen till mänskliga rättigheter framgår tydligt att regeln har ett brett tillämpningsområde där förnekandet av rättvisa (denial of justice) betonas, vilket inskärper vikten av erga omnes åtaganden att upprätthålla rätten till laga och rättvis rättegång vid en anklagelse för brott.s. 212

17.Som nyss framgått har i tiden efter rättsfallet antagna konventioner om skydd för mänskliga rättigheter fått en stor betydelse för att utvidga området av skyddade rättigheter vid en väpnad konflikt: en betydande rättsutveckling har således ägt rum efter avgörandet i Barcelona Traction. Rättsläget har på så sätt klarnat och blivit preciserat, bl.a. avseende staters skyldighet att utreda, lagföra och bestraffa den vars handling har kränkt en rättighet. Även omfattningen av det kriminaliserade området har fått skarpare konturer jämfört med tidigare.s. 212

18.Inrättandet av internationella brottmålsdomstolar och anslutande rättspraxis beträffande individuellt och personligt straffansvar — inte statsansvar som rättsfallen från ICJ avser — bekräftar denna rättsutveckling. Liksom i Genèvekonventionerna görs här en tydlig åtskillnad mellan regler om utredning och åtal för brott och prövningen vid domstol, och regler som kriminaliserar en handling eller underlåtenhet. En normativ rättsordning växer fram med skydd för rättigheter vid genomförandet av förfarandet i brottmål.s. 212

19.Redan här kan noteras att rätten till laga och rättvis rättegång enligt 1949 års Genèvekonventioner jämte 1977 års Tilläggsprotokoll I och II aldrig får inskränkas, vilket under vissa villkor däremot får ske enligt FNkonventionen.s. 212

20.Såvitt avser rätten till en laga och rättvis rättegång vid en anklagelse för brott blir därför principen om lex specialis och företrädet för internationell humanitär rätt framför konventioner om mänskliga rättigheter ett slags icke-fråga. Ett samband indikeras emellertid genom förbudet mot kollektiv bestraffning och repressalier där rätten till liv annars enkelt kunde åsidosättas genom en skenrättegång byggd på falska anklagelser, och personen efter en godtycklig eller summarisk ”prövning” avrättades. Enligt FN-konventionen ska samtliga villkor i artikel 14 om rättvis rättegång vara uppfyllda för att en fällande dom med dödsstraff inte ska vara i strid med konventionen, bl.a. kravet att domstolen ska vara inrättad enligt lag.s. 213

21.I praktiken synes ett ställningstagande mellan rättsnormens ordalag jämte särskiljande kontextuella element eller rekvisit om överskjutande uppsåt (the rule of law och lex specialis) eller regeln om staters skyldighet att upprätthålla effektiva och praktiska rättigheter att ställas på sin spets i situationer där en blandning av handlingar eller underlåtenhet står att finna. Dessa är då på skilda sätt direkt eller indirekt relaterade till en väpnad konflikt med eller utan gränsöverskridande aktivitet eller verkningar, terrorism eller grov organiserad kriminalitet som helt eller delvis saknar samband med konflikten och kontextuella element, eller ekonomisk brottslighet, penningtvätt, korruption eller en mera vardaglig kriminalitet på individnivå.s. 213

22.I likhet med metoder inom naturvetenskapen bryter den förra utgångspunkten (lex specialis) ned och fragmenterar kunskap inom en specifik rättslig disciplin med egen terminologi och teoribildningar. En situation med kränkta rättigheter kan med en strikt tillämpning av normen resultera i att en kränkning anses att inte föreligga eller vara sådan att potentiella rättsföljder av den bör beslutas att inte bli verksamma. Tillämpningen kan beroende på förutsättningarna och med tanke på konsekvenserna av beslutet uppfattas som överraskande och artikulera ett behov av rättsutveckling.s. 213

23.Den senare metoden eller skyldigheten att vidmakthålla effektiva och praktiska rättigheter — vilken skyldighet framgår både av FN-konventionen och Genèvekonventionerna — kan sägas uttrycka en sammanhållen eller holistisk tillämpning, som t.ex. när en generalklausul ska tillämpas. Skyldigheten för ockuperande stat att tillse respekten för internationella mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt befanns i fallet Congo v. Uganda vara densamma. I domskälen gjordes ingen distinktion i det avseendet beträffande alla de brott som hade förövats i strid med en rad konventioner som gemensamt låg till grund för avgörandet.s. 213

24.Såvitt kan bedömas hittills finns endast ett generellt uttalande om relationen mellan internationella mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i ICJ:s avgörande om den mur som byggts på palestinskt område, men i likhet med det rådgivande yttrandet om lagligheten av att hota eller använda kärnvapen råder tystnad avseende skyldigheten att utreda, lagföra och bestraffa kränkningar av rättigheter.s. 214

25.På motsvarande vis som ICJ:s avgörande i Congo v. Uganda betonas den skyldigheten i rättsfallet Al-Skeini v. The United Kingdom. Avseende rätten till liv enligt artikel 2 i Europakonventionen uttalas där att artikel 1 och artikel 2 ålägger deltagande stater en skyldighet att vid dödsfall utreda och i förekommande fall lagföra och bestraffa den som berövat annan livet.s. 214

26.I det sammanhanget undersöks bl.a. det handlande som föregick dödsfallet och den planering och kontroll som fanns vid genomförandet av operationen. Skyldigheten omsluter även händelser som sker vid en väpnad konflikt, och utredningen ska ske snabbt, effektivt, och därtill bl.a. vara oberoende och transparent. På så sätt skapas garantier för att rätten till liv är effektiv och praktisk, och vidmakthåller därmed förbudet mot godtyckligt dödande under alla samhällsförhållanden.s. 214

27.Det framhålls särskilt att ett civilprocessuellt förfarande av de efterlevande som inte avser en identifierad gärningsman eller hans eller hennes bestraffning kan inte ersätta skyldigheten att utreda händelserna, inte heller kan staten genom förlikning med de efterlevande och utgivandet av ersättning befria sig från den.s. 214

28.Ett tämligen holistiskt arbetssätt finns i Europadomstolens avgörande i målet Hassan v. The United Kingdom. Artikel 5 om skydd för den personliga friheten ansågs böra tillämpas med beaktandet av internationell humanitär rätt, trots att någon derogation inte hade skett enligt artikel 15 i Europakonventionen. Så långt möjligt skulle kriterierna i artikel 5 följas och domstolen betonade särskilt kravet på lagstöd och laglighet i beslutet och en prövning inför kompetent myndighet, allt i syfte att motverka godtycklighet även i förfarandet kring prövningen av villkoren för att frihetsberöva någon.s. 214

29.Tendensen är således en ökning av den betydelse som internationella mänskliga rättigheter har vid väpnade konflikter och särskilt noteras skyldigheten att utreda, lagföra och bestraffa kränkningar av rättigheter oavsett om den ägt rum i fredstid eller i anledning av en väpnad konflikt. Som tidigare påpekats är den skyldigheten en regel erga omnes.s. 215

30.Kritik kan riktas mot en bristande förutsebarhet och att en ny rättsregel har skapats genom att domstolen tänjt det diskretionära mandatet för långt, och tillämpningen därför är lex ferenda. Men en samlad helhetsbedömning föregås av en granskning och prövning av olika kriterier och delmoment som utgör en serie av försteg innan den slutliga prövningen och sammanvägningen sker och utfallet fastslås.s. 215

31.En sådan metod tillämpas vid prövningen av kränkningar av rätten till en laga och rättvis rättegång, och inbjuder till motsvarande arbetssätt rörande komplexa situationer där grader av våld förekommer i skilda konstellationer sett över tid och territorium. För att undvika godtycklighet i tillämpningen är det då strängt angeläget att det finns prövbara kriterier för att godta ett åsidosättande av rättsnormen alternativt att konstatera att en rättighet har blivit kränkt. För att tillåta intrång i en rättighet ska regeln och genombrottskriterierna möta kvalitetskrav, bl.a. ska normen vara tillgänglig och förutsebar men även ha garantier för rättssäkerhet.s. 215

32.Bland olika övergripande villkor märks bl.a. att det ska finnas ett lagligt syfte med åtgärden eller handlingen och att det bevisligen finns stöd för ett behov att genomföra den. Andra villkor är att den är nödvändig och tillräcklig för att nå det eftersträvade resultatet, varvid en prövning av proportionalitet givet motstående värden innefattas. Beroende på omständigheterna bör tillämpningen tillåtas variera, t.ex. avhängigt skadans art, dess varaktighet, frekvens och en prognos rörande kvarvarande men i framtiden. Typiskt för denna grupp av omständigheter och rekvisit, som inte är uttömmande, är således att skada uppkommer och lids på en rättighet och där en efterföljande skadeutveckling granskas sett över tiden.s. 215

33.Längs denna skala av normativt rättsskydd synes vidare variationer föreligga t.ex. rörande behörigt organ att fatta beslut, beslutsnivåer och delegation, planering och kontroll av operationen, insyn, dokumentation, granskning och ansvarsutkrävande, gallring av information, utrymmet för diskretionära överväganden och beslut och deltagandet av tredje man i beslut och vid dess verkställighet. Andra sådana mera formella omständigheter eller förhållanden kan rymmas i denna grupp av faktorer för prövningen, och relaterar normstabilitet på det allmänna planet. Normstabilitet eller the rule of law är något som prövas oberoende och självständigt i förhållandet till den föregående gruppen av kriterier om rättsskydd för den enskilde mot godtycklighet och maktfullkomlighet.s. 215

34.Huruvida regler om rätt till nöd och nödvärn bör anses höra till formella omständigheter eller substantiella är oklart, men handlande av enskild är under vissa villkor inte alltid straffbelagt.s. 216

35.I moderna konflikter är det alltid andra än soldater som oförskyllt ställs inför döden med ett dessförinnan mer eller mindre plågsamt förlopp, tortyr, våldtäkt, flykt och en oviss tillvaro inom eller utom hemlandet. För en utomstående betraktare är det högst tveksamt om en väpnad konflikt kan sägas ha förelegat när händelserna har resulterat i ett allt väsentligt massivt och storskaligt dödande av oskyldiga människor där andelen stupade väpnade styrkor är förhållandevis lågt eller obefintligt.s. 216

36.Risken finns att skärmytslingar eller lågnivå-konflikter nyttjas i ett dolt syfte att utprova nya vapen och teknologier, t.ex. automatiserade vapensystem som är autonoma och självgående med stöd av AI. För offret saknar det betydelse om det var en väpnad konflikt eller inte som var den avgörande anledningen till dödsfallet, tortyren eller våldtäkten. Skadan har oavsett uppkommit och lidits, och efterföljande men och skador i övrigt kvarstår. En annan risk är godtyckligt och utomrättsligt dödande efter oberättigat påstående om brott, inte sällan med anknytning till personens uppfattning och tillhörighet i fråga om religion, politik, hudfärg och andra sådana omständigheter av ett diskriminerande slag.s. 216

37.Moderna konflikter är komplexa med en mix av handlingar som prövas under olika regelverk utifrån ett perspektiv av aktören, inte den skadelidande. Rimligen bör överväganden aktualiseras huruvida den misstänkte bör ha bevisbördan för att det vid gärningstillfället har förelegat en väpnad konflikt för att rättfärdiga sitt dödande av oskyldiga människor under åberopandet av andra villkor för intrång i rättigheten som är tillämpliga vid en konflikt.s. 216

38.Mixade situationer visar också en tydlig och besvärande rigiditet i normsystemet där rörligheten av våldskapital och dess olika grader av verkningar över tid och rum inte fullt ut kan omslutas av krigets lagar, och beroende på omständigheterna snarare utgör ett brott mot mänskligheten eller brott enligt nationell straffrätt.s. 216

39.En internationell straffrätt är således nödvändig för att garantera ett effektivt och praktiskt rättsskydd för grundläggande rättigheter och värden, t.ex. rätten till liv, fysisk och psykisk integritet och hälsa, personlig frihet och mot olaga och godtyckligt intrång i hemmet, privatlivet och kommunikationerna. Detsamma gäller för rätten till en laga och rättvis rättegång för att inte utan skäl så att säga bakvägen beröva den enskilde rättigheter och att fritt och fullt utöva dessa.s. 217

40.De kontextuella element som anges för krigsförbrytelser respektive brott mot mänskligheten bör därför förstås som exempel på omständigheter som påverkar prövningen av villkoren för att tillåta att laga intrång sker i en rättighet, t.ex. rätten till liv. Sådana förhållanden kan även utgöra en presumtion eller bevisfaktum för gärningskontroll eller för uppsåt eller utgöra moment som verkar i en straffskärpande riktning vid bestämmandet av påföljden. Utspridd eller systematisk kan uppfattas som bevisfaktum eller presumtion för en plan eller överenskommelse, vilket knyter an både till ansvar genom passivitet att handla och vid flera gärningsmän.s. 217

41.I sammanhanget bör observeras att flera stater kriminaliserar kränkningar av en rättighet med samma rekvisit för såväl privatpersoner som statliga agenter med den skillnaden att brott förövade av de senare har en strängare straffskala, ibland det dubbla straffet.s. 217

42.Av intresse är vidare att allmänna rättsgrundsatser, vilka fungerar som ett slags kitt mellan normerna för att stabilisera rättsordningen och skapa utrymme för en viss elasticitet i tillämpningen. Beroende på omständigheterna kan en rättsprincip upphöjas till en rättsnorm. 2.4 Ett globalt paraply av rättigheter Rättsfallet Barcelona Traction visar en staternas rättighet och skyldighet att ingripa mot och avsluta kränkningar av mänskliga rättigheter, och däribland rätten till laga och rättvis rättegång. Avgörandet ger resonans åt de inledande bestämmelserna i 1949 års Genèvekonventioner.s. 217

43.Enligt artikel 1 i samtliga Genèvekonventioner ska deltagande stater respektera och tillse respekten för de rättigheter och normer som där finns. Varje stat har en skyldighet att avstå från kränkningar av Genèvekonventionerna, och varje annan stat än den som kränker den en korresponderande rätt att ingripa mot och avsluta densamma.s. 217

44.I förekommande fall ska staterna anta lagstiftning som kriminaliserar kränkningar av rättigheter enligt Genèvekonventionerna, och även utreda, lagföra och bestraffa den som begått brott och därför ha en effektiv straffprocessrätt. I det sammanhanget ska den misstänkte garanteras en laga och rättvis rättegång.s. 218

45.Motsvarande åtaganden om nationell lagstiftning till skydd för rättigheter m.m. finns som redan noterats enligt konventioner om skydd för mänskliga rättigheter, bl.a. artikel 2 i FN-konventionen. Skyldigheterna åvilar deltagande stater, deras domstolar och myndigheter och deras respektive företrädare, och är kontinuerligt verksamma och principiellt oberoende av huruvida en väpnad konflikt råder.s. 218

46.Staters rättigheter och skyldigheter möts och sammanfaller för att upprätthålla ett gemensamt paraply av effektiva och praktiska rättigheter oberoende av om det råder väpnad konflikt eller inte. Rättsskyddet för den enskilde vid en anklagelse för brott kan sägas vara autonomt, och speglar en historisk utveckling av den enskildes rättsskydd.s. 218

47.En förklaring till denna evolution av universella rättigheter och skyldigheter synes vara en global samhällsutveckling med bl.a. avkolonisering och fria statsbildningar med en demokratisk värdegrund och anslutande rättigheter och rättsgrundsatser.s. 218

48.Som exempel på rättigheter som kumulativt ingår som en serie av rättigheter under ett gemensamt paraply oberoende av om det råder väpnad konflikt eller inte kan nämnas att den misstänkte har rättsskydd för:s. 218

49.• att få en lagenlig och rättvis rättegång inför en kompetent, opartisk ochs. 218

50.oberoende domstols. 218

51.• att skyndsamt bli informerad om brottsmisstankens. 218

52.• att skyndsamt få en prövning av anklagelsen för brotts. 218

53.• att betraktas oskyldig fram till dess skuld har blivit lagligen fastställds. 218

54.• att inte vara tvingad att berika utredningen och rätt bl.a. att vara tysts. 218

55.• att få biträde av försvarare för att förbereda och utföra talans. 218

56.• att få förhöra vittnen m.fl. som åberopas mot honom och att själv fås. 218

57.presentera bevisning på villkor som är likvärdiga med vad som gällers. 218

58.för motpartens. 218

59.• att bevisförbud finns mot att använda bevis som har åtkommits med åsi-s. 218

60.dosättande av författning eller rättsgrundsats eller annars en rättighets. 218

61.då blivit kränkt (beviset avvisas och gallras bort från förfarandet)s. 218

62.• att få överklaga domen till en högre rättsinstanss. 218

63.• att förbud finns mot retroaktiv strafflags. 218

64.• att straffansvaret är personligt och individuellt och inte kollektivts. 218

65.• att förbud finns mot dubbelbestraffning (ne bis in idem) Enligt internationell rättspraxis är rätten till rättvis rättegång internationell sedvanerätt och därför bindande för världssamfundets alla stater. Men när den rättigheten enligt vissa — men inte alla — konventioner om mänskliga rättigheter får begränsas vid ett nationellt nödläge är så inte möjligt enligt krigets lagar, och enligt krigets lagar får den misstänkte inte heller frivilligt avstå från den rättigheten vilket i viss utsträckning kan vara möjligt i fredstid. 3 Tendenser som utmanar den internationella straffprocessrätten — eller berikar den Internationella brottmålsdomstolar existerar inte i ett politiskt och militärt vakuum utan de är verksamma med att pröva frågor relaterade till just en sådan kontext. Men handläggningen och prövningen beror inte av det förhållandet utan följer regler och rättsprinciper som har antagits för att inleda, genomföra och avsluta förfarandet. Särskilt angeläget är en omdömesgill och balanserad tillämpning av regler som medger ett utrymme av skönsmässig bedömning av omständigheter och deras rättsverkan för och emot part.s. 218

66.Om denna normstruktur sviktar i tillämpningen eller annars rättigheter då blir kränkta kan på goda grunder ifrågasättas förmågan och förtroendet för domstolen att agera oberoende och opartiskt där var och en är lika inför lagen och domstolen, och huruvida rätten till icke-diskriminering upprätthålls.s. 219

67.Vid sidan av fakta- och verifikationsmissioner skulle pendeln kanske svänga i riktningen mot medling på individnivå och skadestånd som kompensation för uppkommen och liden skada eller skiljeförfaranden, och möjligen också förskjuta tyngdpunkten från personligt ansvar för en händelse till att mera bli ett statsansvar eller ansvar för juridiska personer.s. 219

68.Samtidigt står det alldeles klart att domstolen inte ska abdikera från sin uppgift att pröva åtal under sin jurisdiktion, och eventuella politiska synpunkter eller betydelse för fredsprocesser i anledning av förfarandet saknar betydelse för handläggningen.s. 219

69.Den nyss ovan berörda ordningen med skydd för rättigheter och ett normerat förfarande vid en anklagelse för brott bör därför konfronteras med en utblick över tendenser i samtiden som har betydelse för evolutionen av den internationella straffprocessrätten och dess tillämpning.s. 220

70.För det första märks sedan en tid tillbaka en tilltagande privatisering vid genomförandet av uppgifter i konflikt, vilka traditionellt sett staten har svarat för. Ett exempel är företag som utför uppdrag som statliga agenter (soldater) vanligen gör, t.ex. att ge personskydd, delta aktivt i strid och sköta kommunikationer. Trots att rättspraxis rörande mänskliga rättigheter i en allt större utsträckning även omsluter handlande av privatpersoner så saknas som redan berörts i det föregående stöd i stadgan för ICC att åtala juridiska personer och den som är medlem i en kriminell organisation.s. 220

71.För det andra är flera av dagens situationer en oklar mix eller möjligen eftersträvad syntes av handlingar som tillsammans bör förstås som en väpnad konflikt eller alternativt att undvika att situationen får en sådan karaktär rättsligt sett. Moderna konflikter är inte sällan ett sammelsurium av grader av våld riktat mot kända och okända mål, och oberoende av deras relevans kontextuellt sett. Det är sedan länge känt att stridande medvetet beblandar sig med civilbefolkningen, och när den humanitära katastrofen utvidgas skapar den incitament till ytterligare våld och brott för att helt enkelt överleva till nästa dag. Samma aktör kan förflytta sig mellan skilda situationer och på så sätt göra sig otillgänglig för lagföring och straff, och tämligen enkelt och fritt angripa den som ska vara fredad utan risk för att behöva svara för sin handling eller underlåtenhet.s. 220

72.Bidragen till situationen och dess utveckling kan ske från och på olika staters territorium, och växer motsättningarna till en väpnad konflikt kan den komma att utkämpas på andra staters territorium där följderna riskerar att sprida sig och bli okontrollerbara.s. 220

73.För det tredje märks den tekniska utvecklingen där företag ofta är drivande kraft för innovation och utveckling av teknologi som används vid konflikter. Eftersom företag är privata aktörer saknar ICC jurisdiktion i det avseendet. I andra fall måste övervägas betydelsen av t.ex. aktivitet med obemannade drönare vars missil dödar en person utan att en rättegång har hållits och att fler människor dör som en följd av attacken, och vem som då bör hållas ansvarig för dödandet. Exempel finns för övrigt där en stat på så sätt dödat en högt uppsatt militär i annan stat på territoriet av en tredje stat. Förekomsten av autonoma vapensystem och AI-styrda, av människan okontrollerade, slaughterbots har berörts i det föregående.s. 220

74.För det fjärde finns det bevis för att stater frånträder viktiga internationella avtal om samarbete på området att främja klimat och miljö, att begränsa antalet kärnvapen och överger internationellt samarbete på brottmålsområdet som t.ex. utlämningsavtal. Ett sådant återtagande av makt tidigare frivilligt överlåten till internationella organisationer eller partners för att skydda värden som det varit av gemensamt intresse för världssamfundets stater att upprätthålla, innebär en kraftansamling och att staten själv löser situationer som inte alltid finns eller stannar inom det egna territoriet. Uttalanden finns även om att vissa stater överväger att återkalla sitt deltagande i Romkonventionen (ICC), och varningar om rättsliga åtgärder har uttalats i anledning av att domare vid ICC har beslutat att åklagaren får inleda en förberedande förundersökning om möjliga brott förövade på plats där stat som inte erkänner ICC deltagit i strid. Senast har chefsåklagaren och viss annan personal vid ICC meddelats reserestriktioner med anledning av denna utredning, och även ekonomiska sanktioner.s. 221

75.För det femte har pandemin med Covid-19 nationellt och globalt orsakat ett väldigt mänskligt lidande, och till antalet oräkneliga sjuka och avlidna som en följd av sjukdomen. Den är inte under kontroll och saknar för närvarande en bortre parentes. Pandemin har stängt företag, skolor och annan infrastruktur. Som en följd har den nationella och globala ekonomiska tillväxten snabbt och kraftfullt bromsats in, och medfört omfattande permitteringar och arbetslöshet. Rapporteringen i media har återkommande belyst ett omotiverat och oproportionerligt våld från myndigheternas sida i syftet att upprätthålla beslutade inskränkningar av fri- och rättigheter i anledning av pandemin, och därtill kommer att rasism och ett samband till polisvåldet ställts i blixtbelysning. Osäkerhet om arbete, ekonomi och kontroll av sjukdomens spridning har i viss mån etablerat en social oro globalt sett.s. 221

76.För det sjätte har journalister på ett tidigare helt otänkbart sätt blivit föremål för trakasserier, hot, våld, mord och fängslande utan rättegång eller bortförda till okänd ort i anledning av rapportering kring politiska eller militära händelser, som ibland betecknats som statsfientlig verksamhet eller terrorism. Advokater som arbetar med mänskliga rättigheter upplever hot och ibland utsätts de för grova brott. När sociala medier är en tillgång för att värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat måste emellertid samtidigt konstateras förekomsten av deep fakes och hatbrott på nätet. Med algoritmer på internet kan den enskildes beteende påverkas och ändras genom en modifierad miljö av information så att personen utgår från andra förutsättningar och fattar andra beslut än vad annars skulle vara fallet. Vilseledande genom toxisk informationsmiljö återkommer i andra sammanhang, t.ex. algoritmer som vägleder polisen att vidta åtgärder i syftet att förebygga brott (intelligence-led-policing) och polisprovokationer.s. 221

77.För det sjunde finns att observera ett antal direkta eller indirekta bidrag till konflikt och dess fortsatta bestånd, och därtill effekterna av den. Förutom en omfattande handel med vapen, människor och narkotika som bidrag till och följd av en konflikt framträder här typiskt sett stridigheter kring naturtillgångar som olja, gas och dess ledningar genom olika staters territorium, utvinningen av värdefulla mineraler och andra råvaror för industrin och särskilt försvarsindustrin. Tillgången till vatten kan beroende på omständigheterna äventyra grundläggande livsvillkor för befolkningen i en annan stat, och påkallar då uppmärksamhet för att i tid vidta förebyggande åtgärder och inrätta mekanismer för tidig varning. Ett exempel är utbyggnaden av floder för att anlägga kraftverk, som påverkar försörjningen av vatten nedströms och därmed sätter bevattningsanläggningar för gröda helt eller delvis ur funktion.s. 222

78.Den pågående klimatförändringen påverkar land, vatten och andra miljöer av betydelse för mänsklig säkerhet. Många konflikter på det enskilda planet beror av frånvaron av ändamålsenliga regler om rätt till mark och vatten där våld ofta följer i spåren av denna ovisshet. Svaga institutioner och korruption innebär att lagföring inte sker, och sanktioner för kränkningar av rättigheter uteblir. På sikt genereras social oro och spänningar mellan grupper i samhället där det statliga vålds- och åtalsmonopolet utmanas av grupper som hävdar ett slags nödrätt eller självförsvar för sina handlingar, men även av terrorism. Dessa problem stannar inte vid landsgränserna utan de är liksom klimatförändringarna gränsöverskridande. Gemensamt för många är svårigheter med att få en domstolsprövning av sitt anspråk, en annan att det förekommer forum shopping.s. 222

79.För det åttonde, och slutligen, reser Artificiell Intelligens nya frågor även rörande den principiellt viktiga skiljelinjen mellan förvaltning och rättskipning. Gränsdragningen avser bl.a. den fundamentala principen om maktdelning i samhället, och även internt i förhållandet till parterna och parterna sinsemellan. Maktdelning är ytterst viktig för att undvika en utveckling i riktningen mot en stat som är maktfullkomlig och godtycklig och vilar på och formas av en härskarprincip där makt är rätt.s. 223

80.Det framstår därför som strängt angeläget att vara uppmärksam på var och ens likhet inför lagen och domstolen och rätten till icke-diskriminering. Det är människor som ger information till AI, och ingen är helt säkert alltid immun mot att helt eller delvis handla eller besluta under inflytandet av fördomar eller missaktning mot annan.s. 223

81.Den fjärde industriella revolutionen och sakernas internet måste anses vara en fortsättning på den globala samhällsutveckling som tidigare har resulterat bl.a. i förstärkta mänskliga rättigheter, och så även på området av väpnade konflikter. Evolutionen av ett globalt paraply av rättigheter springer ur samma källa. Nära ansluter den regel erga omnes som har utkristalliserats i den internationella sedvanerätten om skyldighet för världssamfundets stater att respektera och tillse respekten för rättigheter. De nationella rättsordningarna ska sålunda ha lagstiftning som kriminaliserar kränkningar av rättigheter, och en straffprocessrätt som möter skyldigheten att utreda, lagföra och bestraffa gärningsmannen. Staterna har en negativ skyldighet att avstå intrång i rättigheter med mindre det finns lagstöd för det, och även skyldighet att tillse att kränkta rättigheter blir återvunna, kompenserade och inte inträffar på nytt. Det sistnämnda betonar rätten för den enskilde att få anspråk prövade inför domstol som alternativ till att ta lagen i egna händer.s. 223

82.Fördelarna med AI är flera och ofta beklädda med ekonomiska argument och tillväxt. Farhågorna om arbetslöshet och att människan förlorar kontrollen över den egenhändigt skapade och överlägsna intelligensen däremot avlägsnar sig i en motsatt riktning där individen förkrymps och rent av förslavas under superintelligenta algoritmer.s. 223

83.En avsevärd och högst oroväckande ovisshet råder alltjämt om hur AI kommer att påverka individens rättigheter, människovärdet och offentligt beslutsfattande och dess institutioner. Teknologins inverkan på sedan länge etablerade principer för rättsstaten, mänskliga rättigheter och demokrati utgör allvarliga bekymmer, och utmanar människans fria vilja och hennes autonomi.s. 223

84.En central frågeställning är med andra ord huruvida AI med en binär världsbild låter sig inordnas under paraplyet av rättigheter och den sedvanerättsliga regeln med dess olika skyldigheter för staterna i världssamfundet eller om AI utsläcker rättigheter och destabiliserar den normativa världsordningen och därmed äventyrar fred och säkerhet bland folken. En tredje komponent är huruvida AI har en inkluderande funktion eller princip som vägleder tillämpningen eller exkluderande där rasism och diskriminering uppträder. Tveklöst finns här samband med samhällets kultur och betydelsen av poesi för att bättre förstå AI och dess kompabilitet med människan och hennes livsvillkor, känslor och smakinriktningar av skilda slag både på det enskilda planet och som kollektiv.s. 223

85.Dessa till antalet åtta tendenser relaterar samtliga till de internationella brottmålsdomstolarnas roll som ett konkret alternativ till våldsanvändning när avtal, rättigheter eller regelverk har blivit åsidosatta, och deras uppgift att fullgöra skyldigheten att vidmakthålla grundläggande rättigheter och värden och bestraffa förövaren.s. 224