Slutligt manus till denna text lämnades den 17 juni 2025. 1 3 För en generell redogörelse för dessa problem i en nationell kontext, se Fitger m.fl., Rättegångsbalken (2024-12-03, JUNO), kommentaren till 13 kap. 2 § RB; samt Ekelöf, m.fl., Rättegång II, Norstedts juridik, 2015, s. 127–129. 14 Dom av den 13 mars 2007, Unibet, C-432/05, EU:C:2007:163. För två rättsfallskommentarer, se Groussot och Wenander, Self-standing Actions for Judicial Review and the Swedish Factortame i Civil justice quarterly, 2007, s. 376 ff.; och Schmauch, EGdomstolens dom i Unibet-målet — ett nationellt perspektiv, Europarättslig tidskrift 3/2007, s. 691 ff. 15 Principerna om likvärdighet och effektivitet benämns ibland som ”Rewe-principerna”, med referens till EU-domstolens dom från den 16 december 1976, Rewe, 33/76, EU:C:1976:188. Se även EU-domstolens dom från samma datum, Comet, 45/76, EU:C:1976:191. 16 För kritiska synpunkter, se Andersson, Abstrakt lagprövning — en aspekt på Unibetmålet, i Festskrift till Johan Hirschfeldt, Iustus, 2008 s. 19 ff. 17 Se härtill Mårild och Granlund, Unionsrättsliga ersättningsanspråk mot staten — iakttagelser från Justitiekanslerns rättegångar i SvJT 2025 (preprint); och Bernitz, Unionsrättsligt grundad talerätt i svensk domstol, i JT 2021–22, s. 674 ff. 1 8 Se härtill Groussot och Wenander, 2007, där författarna diskuterar skillnaden mellan Unibet-domen och Factortame I (EU-domstolens dom från den 19 juni 1990, Factortame, C-213/89, EU:C:1990:257). 19 Högsta domstolen hänvisar i sammanhanget till NJA 2017 s. 457 (De omhändertagna företagshemligheterna). 20 Se dock Bernitz 2021–22 s. 674 ff.; Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, Norstedts juridik, 2022, s. 141 f. samt Andersson, 2008, s. 19 ff. Se även Schmauch, Tio år av besynnerligheter, i SvJT 2025 (preprint). 21 Se exempelvis NJA 1964 s. 66. För skilda tolkningar av fallet, jfr Fitger m.fl., 2024, kommentaren till 13 kap. 2 § RB; med Lindell, Civilprocessen, Iustus, 2021, s. 280 ff. Se också Welamsson, Svensk rättspraxis i SvJT 1969 s. 928; Boman, Om åberopande och åberopsbörda i dispositiva tvistemål, Norstedts, 1964, s. 57; och Bellander, Möjligheten till fastställelsetalan trots medgivet fullgörelseyrkande (2020, Blendow Lexnova). 22 Jfr 2 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207). Se även NJA 2008 p. 339 (Handelsbolaget Tylöbaden), särskilt justitierådet Lindskogs tillägg. 2 3 Flygbolagets medgivande, p. 6. 24 Rådets direktiv 2000/43/EG. 25 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. 26 Dom av den 15 april 2021, Braathens Regional Aviation, C 30/19, EU:C:2021:269. Sistnämnda påpekande ger uttryck för unionsrättens anspråk på företräde, se Bernitz och Kjellgren, 2022, s. 100 ff. 27 Se härtill Ghavanini, Remedies for non-material damages: Striking out in a new direction? Braathens i Common Market Law Review 59, 2022, s. 151–170 samt not 15 ovan. Se även Hettne, EU-rätten, dispositionsprincipen och den svenska rättegångsbalken i Festskrift till Rolf Dotevall, Lindskoug, Karlsson Tuula och Persson (red.), 2020, Juristförlaget i Lund, s. 256 ff. 28 Stockholms tingsrätts dom 2017-10-17 i mål FT 8882-17; Svea hovrätts dom 201804-16 i mål FT 10481-17; Maunsbach, EU-rättens företräde framför nationella civilprocessuella regler (2021, JP Infonet); och rättsutlåtande av Roberth Nordh, aktbilaga 20 i tingsrätten. 29 Bellander, 2020; Bellander, EU-domstolen om rätten till materiell prövning trots medgivanden (2021, Blendow Lexnova): Bellander och Munck af Rosenschöld Flygpassageraren och rättegångsbalken. Omkullkastade grundprinciper eller business as usual? i SvJT 2022 s. 941 (vid not 79); och Hellner, Aurora — En kort kommentar, Retfærd: Nordisk Juridisk Tidskrift nr 4, s. 95–96. 30 Se härtill NJA 2013 s. 209 (Miljöprocesserna i USA), p. 6. 31 Flygbolagets medgivande, tillägg av närvarande justitieråd. 3 2 Se Danelius m.fl., Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, Norstedts juridik, 2023, s. 210 ff. I fråga om förhållandet mellan artikel 6 och 13, se s. 661. 33 Dom av den 9 april 2024, Verein KlimaSeniorinnen, 53600/20. 34 Klimattalan, p. 76. 35 Nordlander, Sweden’s first systemic climate mitigation case and the application of KlimaSeniorinnen: unpacking the Supreme Court’s judgment in the Aurora case i Climate Law, A Sabin Center Blog, https://blogs.law.columbia.edu/climatechange/, publicerad den 24 april 2025. 3 6 Klimattalan, p. 78. 37 Klimattalan, p. 79. 38 Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 39 Klimattalan, p. 69–70. 40 Bestämmelser av aktuellt slag, dvs. där lag kräver att fastställelsetalan ska tillåtas, hittas i bl.a. utsökningsbalken (1981:774), varumärkeslagen (1960:644), patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), växtförädlarrättslagen (1997:306), lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister och lönegarantilagen (1992:479).
Hänvisas från p. 3 (s. 818)
3.Vad gäller en framtida fastställelsetalan om att en rättighetskränkning skett lämnar Högsta domstolens beslutsskäl öppet för att en sådan, mer allmänt hållen, talan skulle kunna föras av en representativ och lämplig förening. I sammanhanget hänvisar Högsta domstolen till 13 kap. 2 § tredje stycket RB, dvs. den del av bestämmelsen som rör situationer då det av lag följer att en fastställelsetalan ska tillåtas. Sedan Högsta domstolens beslut har Auroragruppen bildad en förening och föreningen har ansökt om att få överta målet i Nacka tingsrätt (partssuccession). Något beslut är i skrivande stund inte fattat.s. 818