1.Ingen SvJT-läsare har väl missat Högsta domstolens uppmärksammade beslut i det så kallade Auroramålet eller ”Klimattalan”. Genom beslutet har Högsta domstolen förklarat att kärandens talan — en grupptalan — inte ska tas upp till prövning. Högsta domstolens beslut grundar sig huvudsakligen på två argument. Det första argumentet tar sikte på att käranden, jämte övriga gruppmedlemmar, saknade processuell saklegitimation (talerätt). Högsta domstolens argument inbegriper dels att käranden inte hade åberopat omständigheter som innebar att risken för negativa konsekvenser av klimatförändringar var särskilt allvarliga för gruppmedlemmarna eller att deras behov av individuellt skydd var akut, dels att käranden jämte övriga gruppmedlemmar inte ansågs utgöra en sådan representativ och lämplig förening som enligt Europadomstolens praxis medför en mer omfattande talerätt. Högsta domstolen påpekar uttryckligen att frågan om och i så fall under vilka förutsättningar den förda talan skulle vara tillåten om den utgjorde en föreningstalan inte aktualiserades i målet.s. 817
2.Det andra argumentet tar sikte på formen för talan, dvs. frågan om vilka typer av anspråk som en svensk domstol kan pröva när det kommer till påstådda rättighetskränkningar inom ramen för bristande klimatarbete. Vad gäller utrymmet för en fullgörelsetalan om att förplikta staten att vidta vissa åtgärder avseende klimatarbetet konstaterar Högsta domstolen att intresset av att upprätthålla ansvarsfördelningen mellan domstolarna och andra offentliga organ samt konventionsstaternas bedömningsmarginal i dessa frågor medför att en sådan talan inte ska tas upp till prövning. Vidare konstateras att det av motsvarande skäl finns anledning att avvisa en fastställelsetalan förd av enskild (i grupp) rörande statens underlåtenhet att omedelbart vidta ett antal särskilt uppräknade åtgärder för att uppnå vissa angivna målsättningar i fråga om klimatförändringar, när underlåtenheten påstås ha kränkt gruppmedlemmarnas konventionsskyddade rättigheter.s. 818
3.Vad gäller en framtida fastställelsetalan om att en rättighetskränkning skett lämnar Högsta domstolens beslutsskäl öppet för att en sådan, mer allmänt hållen, talan skulle kunna föras av en representativ och lämplig förening. I sammanhanget hänvisar Högsta domstolen till 13 kap. 2 § tredje stycket RB, dvs. den del av bestämmelsen som rör situationer då det av lag följer att en fastställelsetalan ska tillåtas. Sedan Högsta domstolens beslut har Auroragruppen bildad en förening och föreningen har ansökt om att få överta målet i Nacka tingsrätt (partssuccession). Något beslut är i skrivande stund inte fattat.s. 818
4.Att Högsta domstolen stödjer sitt resonemang på 13 kap. 2 § tredje stycket RB är inte enbart av rättstekniskt intresse. Hänvisningen väcker även ett antal större frågor, exempelvis frågor om (i) hur 13 kap. 2 § ska tolkas då en klimattalan förs på unionsrättslig i stället för konventionsrättslig grund och (ii) hur den svenska förståelsen av vad som utgör ett fastställbart rättsförhållande förhåller sig till överstatliga krav på tillgång till effektiva rättsmedel. Dessa frågor står i fokus för den fortsatta framställningen.s. 818