Christina Ramberg nämner i sin anmälan av NJA 2013 s. 659 att Rolf Dotevall i SvJT 2003 s. 643 anfört att det räcker att huvudmannen borde ha insett att mellanmannen uppträdde på ett sådant sätt att tredje man haft anledning att räkna med att fullmakt fanns (se även Dotevall, Fullmakt och immateriella tjänster, 2013, s. 60) samt att HD alltså har gett Dotevall rätt. I det rättsfallet uppställdes över huvud taget inget subjektivt rekvisit avseende huvudmannen när de tillitsgrundande omständigheterna härrör från huvudmannen, men naturligtvis bör en huvudman i de flesta fall inse att han gör eller gjort ett förklaringsmisstag. Dotevall påpekar i Grönfors & Dotevall, Avtalslagen, 5 uppl. 2016 på s. 165 att HD i NJA 2014 s. 684 uppställt ett krav på huvudmannens insikt.
Hänvisas från p. 4 (s. 330)
4.Även om huvudmannen inte vet att en person knuten till honom uppträder så att tredje man fattat (obefogad) tillit till att personen har behörighet, kan huvudmannen enligt 19 § avtalslagen, analogt tillämpad, vara skyldig att ingripa om huvudmannen haft särskild anledning att befara eller inse att en rättshandling kommer att företas i hans namn för att inte bli bunden. Ifall huvudmannen varit bara ordinärt vårdslös i övervakningen av en anställd, har bundenhet ändå ansetts föreligga i NJA 1974 s. 706 (Mölnlycke), men detta rättsfall är nu, utan omnämnande, ifrågasatt genom 2014 års dom (låt vara att det i 1974 års rättsfall torde ha saknat praktisk betydelse om den anställdes obehöriga uttag lett till bundenhet för huvudmannen eller skyldighet att ersätta tredje mans negativa kontraktsintresse enligt regler om culpa in contrahendo).s. 330