Citat i kontext

Stycket

Fotnot 11

Ibid. 1 2 Ibid.; Political Declaration of Solidarity, 11 May 2022, https:// www.regeringen.se/uttalanden/20222/05/political-declaration-of-solidarity/ 13 Fördraget om Europeiska Unionen (konsoliderad version), antagen 13 december 2007, i kraft 1 december 2009, Europeiska Unionens Officiella Tidning C 326/13, 26.10.2012. 14 Jmf. ovan not 9. 1 5 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, Departementsserien (Ds) 2022:7, publicerad den 13 maj 2022; jämför också tidigare liknande utredningar ledda av särskilda utredare, Försvarspolitiskt samarbete — Effektivitet, solidaritet, suveränitet, Försvarsdepartementet (Fö) 2013:B, ledd av Tomas Bertelman; samt Säkerhet i ny tid, Sveriges Offentliga Utredningar (SOU) 2016:57, ledd av Christer Bringéus. Jämför även utredningen, tillsatt av utrikesdepartementet, om Sveriges eventuella ratificering av Konventionen om förbud mot kärnvapen (konventionen antagen 2017, i kraft 2021), Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen, 2019, ledd av Lars-Erik Lundin. Vi kommer att återkomma till den senare utredningen nedan. 16 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 15, kapitel 4, underkapitel 4.7 Europeiska unionen, s. 27–28. 17 Ibid., s. 27 18 Utrikesdeklarationen i juni, ovan not 1, s. 7; Regeringens deklaration vid 2022 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 16 februari 2022 (utrikesdeklarationen i februari), s. 4, https://www.regeringen.se/491b26/globalassets/ regeringen/dokument/utrikesdepartementet/utrikesdeklarationen-2022.pdf besökt 6 juli 2022. 19 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 15, s. 27. 20 Ibid., s. 28. 2 1 Ibid.; jmf. även regeringens proposition 2007/08:168 Lissabonfördraget, 3 juli 2008, s. 252. 22 Ovan not 1, s. 4. 23 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 15, s. 28. 24 Ibid. 25 Ibid. 2 6 Ibid. 27 Ibid. 28 Ibid. 29 Jmf ovan not 14 och följande text och not 19. 30 Political Declaration of Solidarity, www.regeringen.se/uttalanden/20222/05/ political-declaration-of-solidarity/, besökt 6 juli 2022. 31 Säkerhet i samverkan, Försvarsberedningens omvärldsanalys, Ds 2007:46, s. 11. 32 Ibid. 3 3 Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar, 19 mars 2009, s. 9, 29–30; solidaritetsförklaringen antogs av riksdagen med konsensus den 16 juni 2009, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/ forsvarets-inriktning_GW01FöU10; jmf även Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU10 Försvarets inriktning, s. 1, 12, 16–17. 34 Utrikesdeklarationen i februari, ovan not 18, s. 2. 35 Ibid. 36 Political Declaration of Solidarity, 11 May 2022, https://www.regeringen.se/ 499d10/contentassets/3ed41b05a2624250a49897c26943de2f/political-declarationof-solidarity.pdf besökt 6 juli 2022. 3 7 Ibid. 38 Ibid. 39 Som jämförelse kan nämnas det ur rättslig synvinkel mer mångtydiga trilaterala memorandum — ”Trilateral Memorandum” — som undertecknades av de respektive utrikesministrarna för Turkiet, Finland och Sverige den 28 juni 2022, i vilket ingenting nämns om dokumentets rättsliga status, https://www.nato.int/nato_ static_fl2014/assets/pdf/2022/6/pdf/220628-trilat-memo.pdf besökt 6 juli 2022. 40 Se ovan not 11. 41 TFEU antogs och trädde i kraft samtidigt som EU-fördraget (se ovan not 14), konsoliderad version, Europeiska unionens officiella tidning C 326/47, 26.10.2012. 4 2 Ovan not 1, s. 2. 43 Ibid., s. 4. 44 Ibid., s. 3. 45 Ovan not 18, s. 1. 46 Ibid. 47 Ibid., s. 2. 48 Ibid s 1; angående begreppet ”den svenska utrikespolitiska linjen” som samtidigt är konstant och föränderlig, se t. ex. Lars Wikman, Don’t Mention the War: The forging of a domestic foreign policy consensus on the entry, expansion and exit of Swedish military contributions to Afghanistan, Uppsala: Uppsala universitet, Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 205, 2021, doktorsavhandling, s 46–49, 292–293. 49 Utrikesdeklarationen i februari, ovan not 18, s. 1. 50 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 16, kapitel 4 Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten, s. 23–30. 51 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 15, s. 23. 5 2 Ibid. 53 Ibid. 54 Ibid. 55 Ibid. 56 Ibid. 57 För en mer allmän översikt, se ”Sveriges väg in i Nato”, Försvarsdepartementet, 7 juni 2022, https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-Nato/ sveriges-vag-in-i-nato/, besökt 1 juli 2022. 58 Svensk författningssamling (SFS) 1994:588. 59 Se regeringens proposition 1993/94:244 Utbildning för fredsbevarande verksamhet, 14 april 1994, s. 5; regeringens proposition 1995/96:37 Rättslig reglering av samverkan för fred, 15 februari 1996, s. 12; se även regeringens skrivelse 1993/94:207 Partnerskap för fred, 24 mars 1994; utrikesutskottets betänkande 1993/94:UU18 Säkerhetspolitiska frågor; riksdagsskrivelse 1993/94:288; SOU 1995:53 Samverkan för fred: Den rättsliga regleringen; SOU 2015:1 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands — En utökad beslutsbefogenhet för regeringen; samt regeringens proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, 3 mars 2016. Sveriges utrikesminister undertecknade den ursprungliga inbjudan från Nato att delta i Partnerskap för fred samt det vidhängande ramdokumentet utan att någondera formligen hade underställts riksdagens prövning för godkännande av internationella överenskommelser (SÖ 1994:77 4 maj 1994). Riksdagen hade emellertid dessförinnan uttryckt sitt stöd för regeringens avsikt att besluta om ett svenskt deltagande i Partnerskap för fred-samarbetet (protokoll 93/94:99 29 april 1994). 6 0 Proposition 1993/94:244 Utbildning för fredsbevarande verksamhet, ovan not 59, s. 5. 61 Ibid. 62 Ibid. 63 SFS 2016:647. 64 Regeringens proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, ovan not 59, s. 13. 65 Ibid., s. 14. 66 Ibid., s. 15. 67 Se regeringens proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd, 17 mars 2016 bilaga 9; jmf även Ds 2015:39 Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd; en av de nödvändiga lagändringarna (i Skyddslagen, SFS 2010:35) förutsatte stöd av fem sjättedelar av de röstande i riksdagen enligt RF 2 kap. 22 § eftersom ändringen innebar en inskränkning i rörelsefriheten. Den fullständiga titeln på avtalet är, på svenska, Samförståndsavtal mellan Konungariket Sveriges regering och Nordatlantiska fördragsorganisationens Headquarters, Supreme Allied Commander Transformation samt Supreme Headquarters Allied Powers Europe om tillhandahållande av värdlandsstöd vid genomförande av Nordatlantiska fördragsorganisationens operationer, övningar och annan liknande militär verksamhet, 4 september 2014; den engelska originaltiteln på avtalet är Memorandum of Understanding (MoU) between the Government of the Kingdom of Sweden and Headquarters, Surpeme Allied Commander Transformation as well as Supreme Headquarters Allied Powers Europe Regarding the Provision of Host Nation Support for the Execution of NATO Operations/Exercises/Similar Military Activity; avtalet undertecknades av den svenska överbefälhavaren respektive Supreme Allied Commander Europe. Se även ”Värdlandsavtalet rubbar inte principen om militär alliansfrihet”, Margot Wallström, Peter Hultqvist, Pernilla Stålhammar, Jakop Dalunde, DN Debatt, 2 mars 2016. 68 Regeringens proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd, s. 14–15. 69 Ibid., s. 14. 70 Ibid. 71 Ibid. 72 Memorandum of Understanding Between the Government of the Republic of Finland and the Government of the Kingdom of Sweden, 9 juli 2018, https://www.government.se/49fadf/globalassets/government/dokument/forsvarsdepartementet/2018/mou-finnish-swedish-defence-cooperation20180625.pdf, besökt 6 juli 2022. Memorandumet vars text endast finns tillgänglig på engelska undertecknades av Finlands respektive Sveriges försvarsministrar. 7 3 Direktiv (dir.) 2015:111 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, s. 1; SOU 2016:64 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete. Enligt direktiven finns det inom försvarsområdet, utifrån ett svenskt perspektiv, inga andra principiella begränsningar för fördjupat samarbete än att samarbetet inte innebär ömsesidiga försvarsförpliktelser (dir. 2015:11, s. 2; SOU 2016:64, s. 11). 74 SOU 2016:64 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, ovan not 73, s. 10, 115. 75 Jmf ibid. 76 Dir. 2017:30 En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland, s. 1; se även SOU 2018:31 En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland; regeringens proposition 2019/20:110 Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, 5 mars 2020. 77 Dir. 2017:30 En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland, ovan not 76, s. 1. 78 Den 8 september; SFS 2020:782; eftersom beslutet avsåg överlåtelse av myndighetsutövning till annan stat krävdes att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstade för beslutet enligt RF 10 kap. 6 § och 10 kap. 8 §. 79 Den 7 juni 2022, https://www.regeringen.se/artiklar/2022/06/sverige-och-finland-fordjupar-forsvarssamarbetet/, besökt 30 augusti 2022. Denna författare har inte tillgång till texten till avtalet. Se även ”Värdlandsstödsavtal med Finland planeras”, Peter Hultqvist, DN Debatt, 28 juli 2020. 80 Se regeringens proposition 2021/22:246 Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater, 16 maj 2022; se även Promemoria Försvarsdepartementet, Fö2020/01229 2022-05-03, Förbättrade rättsliga förutsättningar för att ta emot militärt stöd från andra stater. Beslutet fattades av riksdagen den 18 maj och lagen trädde i kraft den 19 maj, eftersom beslutet avsåg överlåtelse av myndighetsutövning till annan stat förutsatte beslutet att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstade för beslutet enligt RF 10 kap. 8 § och 6 §. 81 Utrikesdeklarationen 10 juni 2022, ovan not 1, s. 4. 82 SOU 2016:64 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, ovan not 73, s. 35–36. 8 3 SOU 2018:31 En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, ovan not 76, s. 163–64, 167; se lag om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd (418/2017); lag om försvarsmakten (551/2007, efter ändring 28 juni 2017). 84 Ibid. 85 Antagen 7 juli 2017, i kraft 22 januari 2021, 66 parter, https://treaties.un.org/ doc/Treaties/2017/07/20170707%2003-42%20PM/Ch_XXVI_9.pdf besökt 6 juli 2022. 86 Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen, 2019, ovan not 15. 87 Ibid., s. 166. 88 Ibid. 89 Ibid.; jmf även utrikesdeklarationen i juni, ovan not 1, i vilken bl.a. deklareras att Sverige skulle som medlem i Nato åta sig helheten i Washingtonfördraget, inklusive Natos doktriner, s. 3. 90 Se utredningens direktiv, Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen, 2019, ovan not 15, Bilaga 1, s. 181. 9 1 SOU 2008:125 En reformerad grundlag. 92 Ibid., s. 102; se även s. 503–527, 806–813. 93 Ibid., s. 98; se även s. 503–527, 806–813. 94 Se regeringens proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag, 8 december 2009, s. 202–207, 297–301. 95 SOU 2011:76 Våld och tvång under internationella militära insatser; den föreslagna lagtexten återfinns på s. 41–42; se även dir. 2010:125 Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. 9 6 Se vidare t. ex. SOU 2017:16 Sverige i Afghanistan 2002–2014; se även t. ex. Arita Holmberg and Jan Hallenberg (red.), The Swedish Presence in Afghanistan: Security and Defence Transformation, London och New York: Routledge, 2017. 97 Se regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025, s. 83; SOU 2016:64 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, ovan not 73, s. 111; SOU 2018:31 En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, ovan not 76, s. 159; se även regeringens proposition 2019/20:110 Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, ovan not 76, s. 73. 98 Proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025, ovan not 97, s. 83. 99 Ibid. 1 00 Se ovan not 80 och följande text. 101 Se ovan not 79. 102 Jmf ovan not 74. 103 Jmf ovan not 9.

Hänvisas från p. 6 (s. 975)

Ibid. 1 2 Ibid.; Political Declaration of Solidarity, 11 May 2022, https:// www.regeringen.se/uttalanden/20222/05/political-declaration-of-solidarity/ 13 Fördraget om Europeiska Unionen (konsoliderad version), antagen 13 december 2007, i kraft 1 december 2009, Europeiska Unionens Officiella Tidning C 326/13, 26.10.2012. 14 Jmf. ovan not 9. 1 5 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, Departementsserien (Ds) 2022:7, publicerad den 13 maj 2022; jämför också tidigare liknande utredningar ledda av särskilda utredare, Försvarspolitiskt samarbete — Effektivitet, solidaritet, suveränitet, Försvarsdepartementet (Fö) 2013:B, ledd av Tomas Bertelman; samt Säkerhet i ny tid, Sveriges Offentliga Utredningar (SOU) 2016:57, ledd av Christer Bringéus. Jämför även utredningen, tillsatt av utrikesdepartementet, om Sveriges eventuella ratificering av Konventionen om förbud mot kärnvapen (konventionen antagen 2017, i kraft 2021), Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen, 2019, ledd av Lars-Erik Lundin. Vi kommer att återkomma till den senare utredningen nedan. 16 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 15, kapitel 4, underkapitel 4.7 Europeiska unionen, s. 27–28. 17 Ibid., s. 27 18 Utrikesdeklarationen i juni, ovan not 1, s. 7; Regeringens deklaration vid 2022 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 16 februari 2022 (utrikesdeklarationen i februari), s. 4, https://www.regeringen.se/491b26/globalassets/ regeringen/dokument/utrikesdepartementet/utrikesdeklarationen-2022.pdf besökt 6 juli 2022. 19 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 15, s. 27. 20 Ibid., s. 28. 2 1 Ibid.; jmf. även regeringens proposition 2007/08:168 Lissabonfördraget, 3 juli 2008, s. 252. 22 Ovan not 1, s. 4. 23 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 15, s. 28. 24 Ibid. 25 Ibid. 2 6 Ibid. 27 Ibid. 28 Ibid. 29 Jmf ovan not 14 och följande text och not 19. 30 Political Declaration of Solidarity, www.regeringen.se/uttalanden/20222/05/ political-declaration-of-solidarity/, besökt 6 juli 2022. 31 Säkerhet i samverkan, Försvarsberedningens omvärldsanalys, Ds 2007:46, s. 11. 32 Ibid. 3 3 Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar, 19 mars 2009, s. 9, 29–30; solidaritetsförklaringen antogs av riksdagen med konsensus den 16 juni 2009, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/ forsvarets-inriktning_GW01FöU10; jmf även Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU10 Försvarets inriktning, s. 1, 12, 16–17. 34 Utrikesdeklarationen i februari, ovan not 18, s. 2. 35 Ibid. 36 Political Declaration of Solidarity, 11 May 2022, https://www.regeringen.se/ 499d10/contentassets/3ed41b05a2624250a49897c26943de2f/political-declarationof-solidarity.pdf besökt 6 juli 2022. 3 7 Ibid. 38 Ibid. 39 Som jämförelse kan nämnas det ur rättslig synvinkel mer mångtydiga trilaterala memorandum — ”Trilateral Memorandum” — som undertecknades av de respektive utrikesministrarna för Turkiet, Finland och Sverige den 28 juni 2022, i vilket ingenting nämns om dokumentets rättsliga status, https://www.nato.int/nato_ static_fl2014/assets/pdf/2022/6/pdf/220628-trilat-memo.pdf besökt 6 juli 2022. 40 Se ovan not 11. 41 TFEU antogs och trädde i kraft samtidigt som EU-fördraget (se ovan not 14), konsoliderad version, Europeiska unionens officiella tidning C 326/47, 26.10.2012. 4 2 Ovan not 1, s. 2. 43 Ibid., s. 4. 44 Ibid., s. 3. 45 Ovan not 18, s. 1. 46 Ibid. 47 Ibid., s. 2. 48 Ibid s 1; angående begreppet ”den svenska utrikespolitiska linjen” som samtidigt är konstant och föränderlig, se t. ex. Lars Wikman, Don’t Mention the War: The forging of a domestic foreign policy consensus on the entry, expansion and exit of Swedish military contributions to Afghanistan, Uppsala: Uppsala universitet, Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 205, 2021, doktorsavhandling, s 46–49, 292–293. 49 Utrikesdeklarationen i februari, ovan not 18, s. 1. 50 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 16, kapitel 4 Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten, s. 23–30. 51 Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge — konsekvenser för Sverige, ovan not 15, s. 23. 5 2 Ibid. 53 Ibid. 54 Ibid. 55 Ibid. 56 Ibid. 57 För en mer allmän översikt, se ”Sveriges väg in i Nato”, Försvarsdepartementet, 7 juni 2022, https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-Nato/ sveriges-vag-in-i-nato/, besökt 1 juli 2022. 58 Svensk författningssamling (SFS) 1994:588. 59 Se regeringens proposition 1993/94:244 Utbildning för fredsbevarande verksamhet, 14 april 1994, s. 5; regeringens proposition 1995/96:37 Rättslig reglering av samverkan för fred, 15 februari 1996, s. 12; se även regeringens skrivelse 1993/94:207 Partnerskap för fred, 24 mars 1994; utrikesutskottets betänkande 1993/94:UU18 Säkerhetspolitiska frågor; riksdagsskrivelse 1993/94:288; SOU 1995:53 Samverkan för fred: Den rättsliga regleringen; SOU 2015:1 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands — En utökad beslutsbefogenhet för regeringen; samt regeringens proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, 3 mars 2016. Sveriges utrikesminister undertecknade den ursprungliga inbjudan från Nato att delta i Partnerskap för fred samt det vidhängande ramdokumentet utan att någondera formligen hade underställts riksdagens prövning för godkännande av internationella överenskommelser (SÖ 1994:77 4 maj 1994). Riksdagen hade emellertid dessförinnan uttryckt sitt stöd för regeringens avsikt att besluta om ett svenskt deltagande i Partnerskap för fred-samarbetet (protokoll 93/94:99 29 april 1994). 6 0 Proposition 1993/94:244 Utbildning för fredsbevarande verksamhet, ovan not 59, s. 5. 61 Ibid. 62 Ibid. 63 SFS 2016:647. 64 Regeringens proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, ovan not 59, s. 13. 65 Ibid., s. 14. 66 Ibid., s. 15. 67 Se regeringens proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd, 17 mars 2016 bilaga 9; jmf även Ds 2015:39 Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd; en av de nödvändiga lagändringarna (i Skyddslagen, SFS 2010:35) förutsatte stöd av fem sjättedelar av de röstande i riksdagen enligt RF 2 kap. 22 § eftersom ändringen innebar en inskränkning i rörelsefriheten. Den fullständiga titeln på avtalet är, på svenska, Samförståndsavtal mellan Konungariket Sveriges regering och Nordatlantiska fördragsorganisationens Headquarters, Supreme Allied Commander Transformation samt Supreme Headquarters Allied Powers Europe om tillhandahållande av värdlandsstöd vid genomförande av Nordatlantiska fördragsorganisationens operationer, övningar och annan liknande militär verksamhet, 4 september 2014; den engelska originaltiteln på avtalet är Memorandum of Understanding (MoU) between the Government of the Kingdom of Sweden and Headquarters, Surpeme Allied Commander Transformation as well as Supreme Headquarters Allied Powers Europe Regarding the Provision of Host Nation Support for the Execution of NATO Operations/Exercises/Similar Military Activity; avtalet undertecknades av den svenska överbefälhavaren respektive Supreme Allied Commander Europe. Se även ”Värdlandsavtalet rubbar inte principen om militär alliansfrihet”, Margot Wallström, Peter Hultqvist, Pernilla Stålhammar, Jakop Dalunde, DN Debatt, 2 mars 2016. 68 Regeringens proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd, s. 14–15. 69 Ibid., s. 14. 70 Ibid. 71 Ibid. 72 Memorandum of Understanding Between the Government of the Republic of Finland and the Government of the Kingdom of Sweden, 9 juli 2018, https://www.government.se/49fadf/globalassets/government/dokument/forsvarsdepartementet/2018/mou-finnish-swedish-defence-cooperation20180625.pdf, besökt 6 juli 2022. Memorandumet vars text endast finns tillgänglig på engelska undertecknades av Finlands respektive Sveriges försvarsministrar. 7 3 Direktiv (dir.) 2015:111 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, s. 1; SOU 2016:64 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete. Enligt direktiven finns det inom försvarsområdet, utifrån ett svenskt perspektiv, inga andra principiella begränsningar för fördjupat samarbete än att samarbetet inte innebär ömsesidiga försvarsförpliktelser (dir. 2015:11, s. 2; SOU 2016:64, s. 11). 74 SOU 2016:64 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, ovan not 73, s. 10, 115. 75 Jmf ibid. 76 Dir. 2017:30 En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland, s. 1; se även SOU 2018:31 En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland; regeringens proposition 2019/20:110 Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, 5 mars 2020. 77 Dir. 2017:30 En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland, ovan not 76, s. 1. 78 Den 8 september; SFS 2020:782; eftersom beslutet avsåg överlåtelse av myndighetsutövning till annan stat krävdes att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstade för beslutet enligt RF 10 kap. 6 § och 10 kap. 8 §. 79 Den 7 juni 2022, https://www.regeringen.se/artiklar/2022/06/sverige-och-finland-fordjupar-forsvarssamarbetet/, besökt 30 augusti 2022. Denna författare har inte tillgång till texten till avtalet. Se även ”Värdlandsstödsavtal med Finland planeras”, Peter Hultqvist, DN Debatt, 28 juli 2020. 80 Se regeringens proposition 2021/22:246 Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater, 16 maj 2022; se även Promemoria Försvarsdepartementet, Fö2020/01229 2022-05-03, Förbättrade rättsliga förutsättningar för att ta emot militärt stöd från andra stater. Beslutet fattades av riksdagen den 18 maj och lagen trädde i kraft den 19 maj, eftersom beslutet avsåg överlåtelse av myndighetsutövning till annan stat förutsatte beslutet att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstade för beslutet enligt RF 10 kap. 8 § och 6 §. 81 Utrikesdeklarationen 10 juni 2022, ovan not 1, s. 4. 82 SOU 2016:64 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, ovan not 73, s. 35–36. 8 3 SOU 2018:31 En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, ovan not 76, s. 163–64, 167; se lag om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd (418/2017); lag om försvarsmakten (551/2007, efter ändring 28 juni 2017). 84 Ibid. 85 Antagen 7 juli 2017, i kraft 22 januari 2021, 66 parter, https://treaties.un.org/ doc/Treaties/2017/07/20170707%2003-42%20PM/Ch_XXVI_9.pdf besökt 6 juli 2022. 86 Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen, 2019, ovan not 15. 87 Ibid., s. 166. 88 Ibid. 89 Ibid.; jmf även utrikesdeklarationen i juni, ovan not 1, i vilken bl.a. deklareras att Sverige skulle som medlem i Nato åta sig helheten i Washingtonfördraget, inklusive Natos doktriner, s. 3. 90 Se utredningens direktiv, Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen, 2019, ovan not 15, Bilaga 1, s. 181. 9 1 SOU 2008:125 En reformerad grundlag. 92 Ibid., s. 102; se även s. 503–527, 806–813. 93 Ibid., s. 98; se även s. 503–527, 806–813. 94 Se regeringens proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag, 8 december 2009, s. 202–207, 297–301. 95 SOU 2011:76 Våld och tvång under internationella militära insatser; den föreslagna lagtexten återfinns på s. 41–42; se även dir. 2010:125 Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. 9 6 Se vidare t. ex. SOU 2017:16 Sverige i Afghanistan 2002–2014; se även t. ex. Arita Holmberg and Jan Hallenberg (red.), The Swedish Presence in Afghanistan: Security and Defence Transformation, London och New York: Routledge, 2017. 97 Se regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025, s. 83; SOU 2016:64 Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, ovan not 73, s. 111; SOU 2018:31 En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, ovan not 76, s. 159; se även regeringens proposition 2019/20:110 Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland, ovan not 76, s. 73. 98 Proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025, ovan not 97, s. 83. 99 Ibid. 1 00 Se ovan not 80 och följande text. 101 Se ovan not 79. 102 Jmf ovan not 74. 103 Jmf ovan not 9.s. 975