6 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 1 0 1 kap. 4 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och ett förslag till lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap i betänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). 11 1 kap. 3 § beredskapslagen (2011:1522). 12 Jfr det läge som rådde 2020 med stora variationer i begreppsbildningen som behandlats i Hirschfeldt och Petersson, a.a., s. 39–51. 13 Prop. 1973:90, s. 227. 14 Se närmare SOU 2023:75 Stärkt konstitutionell beredskap, s. 149 ff. 1 5 Skr. 2023/24:163 Nationell säkerhetsstrategi, s. 6 f. 1 6 Stortinget Innst. 300 S (2023–2024) och Marius Emberland, ”Konstitusjonell forutberegnelighet i uforutsigbara tider”, Lov og Rett, vol. 63, 2024, s. 293. 17 Henrik Jermsten, Om regeringsformens regler om grundläggande fri- och rättigheter – såvitt avser andra än svenska medborgare här i riket, i Vänbok till Sten Heckscher (Uppsala: Iustus Förlag, 2012), s. 163. 1 8 Prop. 1973:90, s. 183. 1 9 SOU 2008:61 Krisberedskapen i grundlagen, s. 110. 20 SOU 2008:125 Del 1 En reformerad grundlag, s. 524. 21 A.a., s. 525. 2 2 För en närmare redogörelse för gällande rätt på området och regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden, se 2023/24:KU10, s. 111 ff. 23 SOU 2013:18 Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ, s. 108. 2 4 Försvarsberedningens betänkande Ds 2023:34 Kraftsamling, avsnitt 8. 25 Prop. 2019/20:110, s. 68 f. Se om samarbetsfrågan även prop. 2022/23:74, s. 38 f., prop. 2025/26:6 och lag (2020:782) om operativt militärt samarbete. 2 6 Anders Eka m.fl. Regeringsformen – med kommentarer, 2 uppl. (Stockholm: Karnov Group, 2018), s. 699. 27 Allmänt om styrningens omfång och djup samt dess former och metoder, se bilaga 4 Styrningen av förvaltningen till 2006 års förvaltningskommittés slutbetänkande (SOU 2008:118) Styra och ställa. 2 8 I Claes Peterson (red.), Den svenska förvaltningsmodellen (Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning, 2020), s. 16 ff. sammanfattar Sten Heckscher respektive Hans Ragnemalm sina olika uppfattningar om hur reglerna i regeringsformen på den här punkten bör förstås. Verket är tillgängligt digitalt på adressen olinfoundation.com. I betänkandet SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft, s. 169 ff. finns en analys av regeringens myndighetsstyrning och statliga förvaltningsmyndigheters mandat i förhållande till andra statliga förvaltningsmyndigheter. 29 Se allmänt om samverkan i betänkandet SOU 2024:43 Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning, avsnitt 5 och Lena Enqvist, En myndighet i samverkan. Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att samverka med Arbetsförmedlingen samt hälsooch sjukvården (Umeå 2019). 3 0 Se Nationell strategi för cybersäkerhet, skr. 2024/25:121 och MSB:s (nu MCF) rapport Utvärdering av den aktörsgemensamma hanteringen av tre händelser ur ett krisberedskapsperspektiv: Redovisning av regeringsuppdrag, Fö2024/00366 (lämnad i augusti 2024). 31 Om denna lag, se Tormod Otter Johansen, Krisjuridik – Rättsliga befogenheter från olycka till höjd beredskap (Stockholm: Norstedts Juridik, 2024), s. 102 ff. 32 Maja Fjaestad och Emma Lennartsson, Mitt i krisen (Stockholm: Volante, 2024), s. 96 ff. 33 Olof Petersson, Regeringsarbetet under beredskapsåren (Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 2023:4, Analys & perspektiv, Open access), s. 168 ff. 3 4 Se närmare Johansen, a.a., s. 209 ff. 35 Dir. 2025:86 En ändamålsenlig och effektiv styrning av förvaltningsmyndigheter under krig och krigsrelaterade förhållanden. 3 6 Ds 2023:34 Kraftsamling, s. 177 ff. och betänkandet (SOU 2025:68) Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap. 37 Prop. 1973:90, s. 397. 38 Om begreppet krisjuridik, se Johansen, a.a., s. 21 ff. 39 Se betänkandet SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft och Johansen, a.a., s. 135 ff. 4 0 Se SOU 2021:25, s. 317 f. 4 1 Detta uttryck har använts för att beteckna arbetet med bestämmelser om myndigheters uppgifter och organisation i krig eller vid krigsfara samt i planering av detta under fred. Uttrycket används här i en vidare bemärkelse för att också täcka krisberedskap mera allmänt. 4 2 SOU 2021:25, s. 250. 43 Se 2020 års grundlagskommittés slutbetänkande (SOU 2023:12) Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende samt prop. 2024/25:165 och 2025/26:KU2. 44 8 kap. 2 § första stycket 3 samt 14 kap. 2 och 3 §§ RF. För en aktuell närmare redogörelse se betänkandet Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning (SOU 2024:43), avsnitt 4.2. 4 5 Hirschfeldt och Petersson, a.a., s. 85 f. 46 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). 4 7 SOU 2024:43, avsnitt 11.11. 48 SOU 1972:15 Ny regeringsform riksdagsordning, s. 188. 49 Carl-Henrik Ehrenkrona, ”Myndigheterna och utrikes- och säkerhetspolitiken”, Vänbok till Mats Melin (Uppsala: Iustus, 2018), s. 99. 50 Prop. 1999/200:61 om internationell rättslig hjälp i brottmål, s. 87 f. 5 1 2012/13:KU20, s. 218 ff. 52 Ehrenkrona, a.a., s. 105 f. 53 Se även betänkandet Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar (SOU 2025:42). 54 En reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78). 5 5 SOU 2021:96 Säkerhet och tillgänglighet vid val, s. 275 ff. 56 Se NOU 2020: 6 Frie og hemmelige valg — Ny valglov, prop. 45 L (2022–2023) Lov om valg til Stortinget, fylkesting og kommunestyrer (valgloven), avsnitt 29 om ”beredskap for ekstraordinære hendelse”, samt 54 § grunnloven i ny lydelse den 1 juni 2022. På området finns internationella översikter, se t.ex. https://www.idea.int/newsmedia/multimedia-reports/global-overview-covid-19-impact-elections. 5 7 Skr. 2023/24:163, s. 23. 58 Betänkandet En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2000:1), s. 240 ff. samt Johan Hirschfeldt, Statsskicket grunder – om utformning och innehåll och Olof Wilske, Regeringsformen och författningskulturen, båda i Regeringsformen 50 år 1974 – 2024, publicerad i de lege, Juridiska fakultetens i Uppsala årsbok 2024. 59 SOU 2023:75, s. 327.
Hänvisas från p. 5 (s. 256)
1.Det finns i 15 kap. RF några begrepp som bör tas upp. Förutom begreppen krig, omedelbar krigsfara och krigsfara finns i 15 kap. 6 § för normgivningsområdet också extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig i. Det första ledet av extraordinära förhållanden omfattar även pågående krig utanför Sveriges gränser eller alltså krig som Sverige inte nödvändigtvis behöver vara eller ha varit indraget i. Detta har uttolkats, inte i de egentliga förarbetena, men genom ett riksdagsuttalande 1992 i samband med tillkomsten av lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Där har getts exempel på tillämpningsområdet. Detta har sagts kunna omfatta situationer som orsakas av pågående krig i vår omvärld med stora strömmar av flyende eller ett på grund av avspärrning ansträngt försörjningsläge. Regleringen i 15 kap. har därmed en direkt anknytning till dagens säkerhetspolitiska situation för Sverige i Europa och världen.s. 256
2.Här bör också påminnas om Europakonventionens begreppsbildning i derogationsbestämmelsen i art. 15 om krig eller annat allmänt nödläge som hotar nationens existens.s. 256
3.Regeringsformen innehåller också begreppen svår ekonomisk kris (2 kap. 10 §) och, sedan 2022, fredstida krissituationer (8 kap. 13 §). Grundlagsutredningen föreslog utan framgång 2008 att följande definition av begreppet fredstida nödsituationer skulle tas in i regeringsformen: Omfattande skador eller en överhängande risk för omfattande skador på människor, egendom eller miljö eller en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i centrala samhällsfunktioner. Det nyss nämnda begreppet fredstida krissituation har i det numera aktuella kommittéförslaget om normgivning i krissituationer avgränsats med tillägget allvarlig.s. 256
4.På lägre författningsnivåer finns olika definitioner av betydelse för förståelse av begreppet krissituation.s. 256
5.För de statliga myndigheterna under regeringen anges i en förordningstext att det handlar om situationer som:s. 256
6.– avviker från det normala,s. 256
7.– drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden,s. 257
8.– innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner, ochs. 257
9.– kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer.s. 257
10.För den kommunala krisberedskapen har nu föreslagits en anpassning till detta uttryckssätt.s. 257
11.Sammanhållna formuleringar med en vidare syftning förekommer också som i uppdragsbeskrivningar av typ ”stärka beredskapen inför och i fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig”. I den finska beredskapslagen, för att ta ett annat exempel, görs i lagtexten en uppräkning av situationerna i sex huvudpunkter, den sista med sju underpunkter.s. 257
12.Viktigt i sammanhanget är att i grundlag och på vanlig lagnivå utforma och i förarbetena förklara reglerna så att nödvändiga skillnader mellan de olika krigs- och krissituationerna kan upprätthållas. Behövliga sömlösa övergångar måste säkras utan att brister i rättssäkerhet uppstår. Reglerna måste knyta dikt an men ändå vara tydligt åtskilda utan gråa zoner som faller emellan eller utanför.s. 257
13.Sammanfattningsvis: Vi går mot en mer ensad och tydligare begreppsbildning men uppgiften är inte slutförd.s. 257