Se SOU 2008:125 s. 751, H.-G. Axberger, Rättigheter (del II av II) Sverige och MR, SvJT 2018 s. 849 ff., s. 865 f.
Hänvisas från p. 22 (s. 2032)
1.De regler som alltjämt brukar betecknas som den ”nya” arbetsrätten såg dagens ljus i och med 1970-talets lagstiftningsreformer. Dessa reformer, bl.a. införandet av anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen, var ett uttryck för en ambition att omvälva arbetsmarknaden och arbetslivet – och ett uttryck för den vid denna tid rådande optimistiska syn på vilka förändringar som kunde åstadkommas med stöd av lagstiftningsreformer. 1970-talets reformer syftade till att skapa en sammanhållen och enhetlig arbetsrätt som skulle kompletteras genom kollektivavtal ingångna mellan arbetsmarknadens parter. Lagförarbetena med motiv och förklaringar till den nya arbetsrätten är omfattande, och har spelat en central roll som rättskälla och i Arbetsdomstolens praxis. Diskrimineringsrätten har alltsedan 1980-talet varit ett expanderande rättsområde och representerar idag en omfattande materia med en central roll i regleringen av arbetsmarknaden.s. 2030
2.Den ”nya” (som alltså i skrivande stund har ca fyrtio år på nacken) arbetsrätten avlöste en gång i tiden den ”gamla” arbetsrätten, som i materiellt hänseende utgjordes av ett omfattande system av kollektivavtal och en tvistelösningsordning med stöd i lagstiftning.s. 2030
3.Idag, menar vi, är det befogat att tala om att den nya arbetsrätten blivit föremål för så djupgående förändringar att ytterligare ett skifte har skett, och att något nyare kommit att avlösa den nya arbetsrät-s. 2030
4.15s. 2030
5.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2031
6.ten. Vi anser att denna förändring ännu inte fullt ut begreppslig-s. 2031
7.gjorts eller benämnts på ett adekvat sätt, och därför föreslår vi begrep-s. 2031
8.pet polycentrisk arbetsrätt som en träffande beteckning för den samtidas. 2031
9.arbetsrätten. Polycentrisk arbetsrätt får sitt innehåll från källor soms. 2031
10.härstammar från olika centrum (se avsnitt 2.2–2.4).s. 2031
11.Stommen i arbetsrätten – däribland främst medbestämmandelagen,s. 2031
12.anställningsskyddslagen och arbetsmiljölagen – kvarstår i allt väsent-s. 2031
13.ligt oförändrad, men det är likväl befogat att tala om ett avgörandes. 2031
14.och beaktansvärt skifte, särskilt ifråga om rättskällebilden och rätts-s. 2031
15.bildningens förutsättningar.s. 2031
16.Dessa förändringsprocesser anknyter till Nielsens och Sigemans tals. 2031
17.om att arbetsrätten, med anledning av EU-rättens inträde i fältet, hars. 2031
18.varit föremål för ett paradigmskifte. Nu, efter mer än 20 år av EU-s. 2031
19.medlemskap, är effekterna av EU-rätten för svenskt vidkommandes. 2031
20.16s. 2031
21.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet inte längre spekulationer utan istället en konkret påverkan på reglerna, som alla som sysslar med arbetsrätt har att förhålla sig till.s. 2032
22.Lavalmålet är ett symtomatiskt exempel ur rättspraxis på utvecklingen mot polycentri i arbetsrätten. Vidare; nu gällande grundlag innehåller också uttryck för denna utveckling, inte minst i kapitlet om statsskickets grunder – där det framgår att Sverige är medlem i EU, och att erkännandet av andra centra för auktoritet än det egna nationella parlamentet utgör en del av det svenska statsskickets grunder (1 kap. 10 § och 2 kap. 19 § regeringsformen).s. 2032
23.Eftersom utvecklingen mot inslag av polycentri i arbetsrätten framförallt är märkbar i fältets förståelse av rättskällor och metod för tolkning, fortsätter vi här närmast med en diskussion av hur dessa källor framställts i litteraturen. Därefter följer vår förklaring av den polycentriska arbetsrätten med en redogörelse för teoribildningen kring polycentrisk rätt samt en utläggning av vad vi avser med det polycentriska i just arbetsrätten. Avslutningsvis redogör vi för några effekter i arbetsrätten av utvecklingen mot polycentri.s. 2032
24.17s. 2032
25.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2033