2 · 2010-talets polycentriska arbetsrätt

Inledning: från gammal till ny till polycentrisk arbetsrätt

1.De regler som alltjämt brukar betecknas som den ”nya” arbetsrätten såg dagens ljus i och med 1970-talets lagstiftningsreformer. Dessa reformer, bl.a. införandet av anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen, var ett uttryck för en ambition att omvälva arbetsmarknaden och arbetslivet – och ett uttryck för den vid denna tid rådande optimistiska syn på vilka förändringar som kunde åstadkommas med stöd av lagstiftningsreformer. 1970-talets reformer syftade till att skapa en sammanhållen och enhetlig arbetsrätt som skulle kompletteras genom kollektivavtal ingångna mellan arbetsmarknadens parter. Lagförarbetena med motiv och förklaringar till den nya arbetsrätten är omfattande, och har spelat en central roll som rättskälla och i Arbetsdomstolens praxis. Diskrimineringsrätten har alltsedan 1980-talet varit ett expanderande rättsområde och representerar idag en omfattande materia med en central roll i regleringen av arbetsmarknaden.s. 2030

2.Den ”nya” (som alltså i skrivande stund har ca fyrtio år på nacken) arbetsrätten avlöste en gång i tiden den ”gamla” arbetsrätten, som i materiellt hänseende utgjordes av ett omfattande system av kollektivavtal och en tvistelösningsordning med stöd i lagstiftning.s. 2030

3.Idag, menar vi, är det befogat att tala om att den nya arbetsrätten blivit föremål för så djupgående förändringar att ytterligare ett skifte har skett, och att något nyare kommit att avlösa den nya arbetsrät-s. 2030

4.15s. 2030

5.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2031

6.ten. Vi anser att denna förändring ännu inte fullt ut begreppslig-s. 2031

7.gjorts eller benämnts på ett adekvat sätt, och därför föreslår vi begrep-s. 2031

8.pet polycentrisk arbetsrätt som en träffande beteckning för den samtidas. 2031

9.arbetsrätten. Polycentrisk arbetsrätt får sitt innehåll från källor soms. 2031

10.härstammar från olika centrum (se avsnitt 2.2–2.4).s. 2031

11.Stommen i arbetsrätten – däribland främst medbestämmandelagen,s. 2031

12.anställningsskyddslagen och arbetsmiljölagen – kvarstår i allt väsent-s. 2031

13.ligt oförändrad, men det är likväl befogat att tala om ett avgörandes. 2031

14.och beaktansvärt skifte, särskilt ifråga om rättskällebilden och rätts-s. 2031

15.bildningens förutsättningar.s. 2031

16.Dessa förändringsprocesser anknyter till Nielsens och Sigemans tals. 2031

17.om att arbetsrätten, med anledning av EU-rättens inträde i fältet, hars. 2031

18.varit föremål för ett paradigmskifte. Nu, efter mer än 20 år av EU-s. 2031

19.medlemskap, är effekterna av EU-rätten för svenskt vidkommandes. 2031

20.16s. 2031

21.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet inte längre spekulationer utan istället en konkret påverkan på reglerna, som alla som sysslar med arbetsrätt har att förhålla sig till.s. 2032

22.Lavalmålet är ett symtomatiskt exempel ur rättspraxis på utvecklingen mot polycentri i arbetsrätten. Vidare; nu gällande grundlag innehåller också uttryck för denna utveckling, inte minst i kapitlet om statsskickets grunder – där det framgår att Sverige är medlem i EU, och att erkännandet av andra centra för auktoritet än det egna nationella parlamentet utgör en del av det svenska statsskickets grunder (1 kap. 10 § och 2 kap. 19 § regeringsformen).s. 2032

23.Eftersom utvecklingen mot inslag av polycentri i arbetsrätten framförallt är märkbar i fältets förståelse av rättskällor och metod för tolkning, fortsätter vi här närmast med en diskussion av hur dessa källor framställts i litteraturen. Därefter följer vår förklaring av den polycentriska arbetsrätten med en redogörelse för teoribildningen kring polycentrisk rätt samt en utläggning av vad vi avser med det polycentriska i just arbetsrätten. Avslutningsvis redogör vi för några effekter i arbetsrätten av utvecklingen mot polycentri.s. 2032

24.17s. 2032

25.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2033

Arbetsrättens normkällor

1.I arbetsrättsliga sammanhang används ofta en vid definition av rätts-s. 2033

2.källor, och stundom används ’det konkreta rättsliga materialet’ syno-s. 2033

3.nymt till rättskällor.s. 2033

4.Beskrivningen av arbetsrättens källor tar sin utgångspunkt i hur an-s. 2033

5.ställningsavtalet får sitt innehåll. Utifrån denna synvinkel presenterass. 2033

6.vad som får uppfattas som hierarkiskt ordnade uppräkningar: tving-s. 2033

7.ande EU-rätt respektive nationell lag, tvingande kollektivavtal, semi-s. 2033

8.dispositiv lag, enskilda anställningsavtal, dispositiv lag och dispositivas. 2033

9.kollektivavtal. Således; i frågor som inte blivit föremål för uttryckligs. 2033

10.avtalsreglering, får anställningsavtalet sitt innehåll från lagstiftnings. 2033

11.eller kollektivavtal; t.ex. antalet semesterdagar för en viss arbetstagare.s. 2033

12.Att anställningsförhållandet har varit utgångspunkten för de his-s. 2033

13.toriska utvecklingsprocesser som skapat rättsområdets föreställningars. 2033

14.om rättskällorna har bidragit till skapandet av ett distinkt rättsområdes. 2033

15.benämnt arbetsrätt. Utgångspunkten i frågeställningen om varifråns. 2033

16.anställningsavtalet får sitt innehåll har bidragit till att arbetsrätten ens. 2033

17.gång i tiden fått konturer i relation till övrig civilrätt.s. 2033

18.Detta sätt att framställa arbetsrätten som ett hierarkiskt ordnats. 2033

19.system är mest framträdande för regleringen av förhållandet mellans. 2033

20.arbetsgivaren och den enskilda arbetstagaren, alltså den individuellas. 2033

21.arbetsrätten. För den kollektiva arbetsrättens del ger litteraturen emel-s. 2033

22.lertid inte lika tydliga beskrivningar av rättskällorna och deras hierar-s. 2033

23.kier. Vilket innehåll ett visst kollektivavtal ska anses ha är primärt ens. 2033

24.18s. 2033

25.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet fråga om tolkning av avtalet. Förhållandet mellan arbetsgivare och fackföreningar är inte föremål för en lika omfattande reglering som förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.s. 2034

26.Lagstiftningen uppställer bl.a. vissa regler för arbetsstriden och för vad som kan bli föremål för kollektivavtalsreglering. Vidare utfärdas gränser för fackföreningens behörighet att företräda arbetstagarna i relation till arbetsgivaren och Arbetsdomstolen. Den kollektiva arbetsrätten bestämmer möjligheterna att avvika från lagstiftning genom kollektivavtal, dvs. semi-dispositiviteten. Avslutningsvis kan nämnas att lagstiftningen kompletterar kollektivavtalen genom att föreskriva en rättslig överbyggnad till dem i form av rättsföljder av att kollektivavtal ingås; t.ex. fredsplikt och primär förhandlingsskyldighet.s. 2034

Polycentrisk rätt

1.Polycentrisk rätt är i Norden förknippat med den framlidne danske juristprofessorn Henrik Zahle och dennes uppsats Polycentri i retskildelæren från 1986, med huvudbudskapet att rättskällor kan ha varierande betydelse för olika aktörer och i skilda kontexter.s. 2034

2.Zahle har därefter tillsammans med andra rättsvetenskapliga forskare utvecklat teorin om polycentrisk rätt. Att rätten är polycentrisks. 2034

3.19s. 2034

4.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2035

5.innebär huvudsakligen att den är skapad av flera centra, och följandes. 2035

6.tre egenskaper karaktäriserar polycentrisk rätt:s. 2035

7.1) Olika i och för sig auktoritativa rättskällor är tillämpliga på, ochs. 2035

8.styrande för en och samma situation.s. 2035

9.2) Rättskällor kan ha olika betydelse för olika aktörer.s. 2035

10.3) Det nationella rättssystemet utgör en del av en större helhet, som is. 2035

11.sin tur består av olika typer av internationella samarbeten.s. 2035

12.I Zahles teoretiska framställning presenteras ett antal kännetecken soms. 2035

13.indikerar när rättssystemet uppvisar inslag av polycentri.s. 2035

14.• Öppenhet – för åberopande och användande av flera olika rättskäl-s. 2035

15.lor.s. 2035

16.• Rättens ontologi: Snarare än att existera i bemärkelsen av ett enkelts. 2035

17.avskiljbart fenomen, så skapas rätten i avgöranden.s. 2035

18.• Återkommande konflikter: När olika delar av rättssystemet utgårs. 2035

19.från och formulerar olika utgångspunkter, så uppstår konflikter,s. 2035

20.t.ex. om nationell lagstiftning eller EU-rätt ska ha företräde i ens. 2035

21.viss situation.s. 2035

22.• Hermeneutiskt perspektiv: Rättens innehåll skapas i tillämpning ochs. 2035

23.det rättsliga materialet kan inte användas utan tolkning. Rättsligas. 2035

24.avgöranden bygger i sin tur på ställningstaganden i det enskildas. 2035

25.fallet.s. 2035

26.• Demokratisk användning: Rätten används inte bara av skolade juris-s. 2035

27.ter utan även av lekmän.s. 2035

28.20s. 2035

29.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet • Inkoherens: Förekomsten av olika rättskällor med anspråk på atts. 2036

30.reglera samma problematik ger, inom ramen för sammanvägningar,s. 2036

31.upphov till skilda uppfattningar och motsättningar. Begreppsbildningen ’polycentrisk’ förekommer även i andra vetenskaper, t.ex. nationalekonomi. Nobelpristagaren Elinor Ostrom och dennas make Vincent Ostrom beskriver polycentrisk styrning av marknader i följande termer:s. 2036

32.Polycentrisk styrning kräver en komplex kombination av flera nivåers. 2036

33.och olika typer av organisationer från offentlig och privat sektor respek-s. 2036

34.tive frivilligsektorn med överlappande ansvarsområden och funktionells. 2036

35.kapacitet. […] polycentrism avser mer än endast federalism […] utans. 2036

36.också överlappande jurisdiktioner för olika sakområden […] Dessutoms. 2036

37.kan privata företag, frivilligorganisationer och lokala verksamheter spelas. 2036

38.kritiska understödjande roller i ett polycentriskt styrsystem, även om des. 2036

39.inte i officiell mening har tilldelats offentliga eller samhälleliga roller. När vi benämner den samtida arbetsrätten som polycentrisk vill vi framhålla att detta regelverk utgörs av olika överlappande och sammansmältande uppsättningar av källor, som härstammar från skilda auktoritetscentra. Rättskällorna från olika nivåer och centrum interagerar och är även många gånger sammanvävda med varandra.s. 2036

40.Dessutom vill vi på detta sätt särskilt framhålla att dagens läge skiljer sig från det som karaktäriserade det svenska rättssystemet vid både den ”gamla” och den ”nya” arbetsrättens tillkomst. I äldre tider kunde normering av arbetsmarknaden och anställningsförhållandet ske inom ramen för en enhetlig lagreglering som kunde styras centralt av en (medlems-)stat utan vidare hänsynstaganden till andra intressen än des. 2036

41.21s. 2036

42.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2037

43.som den nationella lagstiftaren själv ansåg beaktansvärda, medan dets. 2037

44.diametralt motsatta gäller idag.s. 2037

45.Forskning i och om den polycentriska arbetsrätten handlar sam-s. 2037

46.manfattningsvis lika mycket om att identifiera spänningsfält som atts. 2037

47.utverka möjligheter till, och fasta hållpunkter för, sammanjämknings. 2037

48.av olika mångtydiga och delvis motstridiga rättskällor.s. 2037

49.Polycentri relaterar till den mångskiftande teoribildningen rättsplu-s. 2037

50.ralism. Den ursprungliga begreppsbildningen kring rättspluralisms. 2037

51.var resultatet av det antropologiska, etnologiska och sociologiska stu-s. 2037

52.diet av samhällslivet på olika platser och i olika tider, och har i dens. 2037

53.meningen ett ’externt’ och förutsättningslöst perspektiv på vad soms. 2037

54.kan vara ’rätten’ i en viss tid och på en viss plats.s. 2037

55.”Semi-autonoma sociala fält” är ett för rättspluralismen avgö-s. 2037

56.rande begrepp som lanserades 1973 i antropologisk forskning, i syftes. 2037

57.att framhålla att människor tillhör olika sociala fält inom ramen för,s. 2037

58.och underordnade staten. Dessa semi-autonoma sociala fält, som kans. 2037

59.avgränsa sig på olika sätt, producerar såväl interna sedvanor, regler,s. 2037

60.symboler och normer som metoder för att skapa regelefterlevnad (jfrs. 2037

61.sanktionssystem). Samtidigt som dessa fält innehåller dessa internas. 2037

62.processer, så är de också i viss utsträckning beroende av övergripandes. 2037

63.22s. 2037

64.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet reglering och beslutsfattande som härstammar från staten och lagstiftaren i gängse mening.s. 2038

65.Denna variant av rättspluralism handlar således om att, med stöd av forskning om människors faktiska leverne och samhällslivet, utmana och expandera begreppet ’rätten’, så att det omfattar mer än endast formellt stiftade statliga normer (dvs. ’lagstiftning’). Skillnaden mellan pluralism och polycentri ligger i att medan rättspluralismen primärt utgår från ett utifrånperspektiv, så betraktar teorin om polycentri rätten inifrån.s. 2038

66.Rättslig pluralism används vidare som benämning på uppfattningen att det föreligger en mångfald av rättskällor. Ifråga om denna förståelse av pluralism görs sällan någon koppling till den ursprungliga meningen av rättslig pluralism. Exempelvis uppfattas att en effekt av globaliseringen och en metodologisk implikation av EU-rätten är att det föreligger pluralism bland rättskällorna.s. 2038

67.I Maduros diskussion om konstitutionell pluralism i relation till EU och EU-domstolen framhåller han att mångfalden av konstitutionella källor kan ge upphov till konflikt. Maduro lyfter fram fyra källor till intern pluralism: mångfald bland källor, frånvaro av villkorslös acceptans av – och motstånd mot – EU-rättens företräde, framväxten av nya former av makt och politisk pluralism. Utöver det tillkommer extern pluralism som består i en ökad kommunikation mellan olika rättssystem. Maduro menar att i ett system där det finns en institutionaliserad dialog mellan nationella och supranationella domstolar ökar denna pluralism behovet av en teori för rättsligt beslutsfattande, is. 2038

68.23s. 2038

69.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2039

70.vilken tolkningsmetoder, och särskilt den teleologiska tolkningen, hars. 2039

71.avgörande betydelse.s. 2039

72.De olika framställningarna av pluralism har det gemensamt att des. 2039

73.uppfattar att ’rättssystemet’ ska uppfattas som att flera skilda rättssys-s. 2039

74.tem är relevanta i en jurisdiktion på en och samma gång. Begrepps-s. 2039

75.bildningen kring polycentrisk rätt anknyter till den variant av rättsplu-s. 2039

76.ralism som framhåller en mångfald bland källor. I det närmast följandes. 2039

77.utvecklar vi vår förståelse av den samtida arbetsrättens polycentriskas. 2039

78.karaktär.s. 2039

Vårt begreppsliggörande: polycentrisk arbetsrätt

1.Vår karakterisering av den samtida arbetsrätten som polycentrisk ärs. 2039

2.driven av iakttagelser av de senaste årens rättstillämpning i Arbets-s. 2039

3.domstolen och innehållet i den forskning som bedrivs på de svenskas. 2039

4.universiteten, inte minst 2010-talets doktorsavhandlingar, soms. 2039

5.framhålls i resten av denna bok.s. 2039

6.Vi utgår från en form av sammansmältning av Zahles och Ostromss. 2039

7.framställningar i vårt begreppsliggörande och anser att denna förstå-s. 2039

8.else av polycentrism har ett förklaringsvärde avseende den samtidas. 2039

9.arbetsrätten. Vi använder begreppet polycentri för att beteckna dens. 2039

10.samtida arbetsrätten, och på detta sätt framhåller vi att regelverket fårs. 2039

11.24s. 2039

12.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet sitt innehåll av rättskällor som härstammar från skilda auktoritetscentrum.s. 2040

13.Rättskällebilden är därmed situationsberoende: i olika tvister är olika källor olika betydelsefulla, men i alla lägen måste källorna vävas samman på sätt som låter sig förenas med de skilda ändamål som de respektive källorna för med sig till arbetsrätten.s. 2040

14.Graden av polycentri skiftar således mellan olika situationer och vad tvisten gäller. I den rättsvetenskapliga forskningen uppmärksammas mer invecklade arbetsrättsliga problem och utvecklingen mot polycentri är därmed framträdande i arbetsrättsvetenskaplig doktrin.s. 2040

15.Utmärkande för den polycentriska arbetsrätten av idag är att den inte härstammar från något enskilt centrum, och att det i systemet förekommer auktoritetskäl för att beakta en mångfald av källor vid lösande av arbetsrättsliga frågor. Kopplingen mellan regleringen och någon enskild nationalstat eller enskilt parlament är försvagad. Det är idag svårt att argumentera för att något enskilt auktoritetscentrum eller normerare kan bära ett helhetsansvar för arbetsmarknadsregleringen. De olika rättskällorna bildar emellertid en sammanhållen helhet med bidrag från internationell rätt, nationell lag och praktiker från arbetsmarknaden.s. 2040

16.I den enskilda tvisten är det inte i sig av avgörande betydelse att argument hämtas från källor som härstammar från skilda center, utan snarast att dessa måste vävas samman i tolkningen som ligger bakom avgörandet. Arbetsdomstolen, såväl som rättsvetenskaparen, har att sammanfoga dessa källor till en analys som ger övertygande stöd för slutsatsen/domslutet.s. 2040

17.25s. 2040

18.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2041

19.Den svenska arbetsrättens materiella innehåll bygger på att det före-s. 2041

20.ligger skilda normkällor: lagstiftning – tvingande, semidispositiv (meds. 2041

21.EU-spärr) och dispositiv är alltjämt utgångspunkten. Men, faststäl-s. 2041

22.landet av lagens innehåll fordrar att en rad andra rättskällor också be-s. 2041

23.aktas – och det är inte längre möjligt att uppställa en okomplicerads. 2041

24.hierarki med lagen överst. Det är en missvisande förenkling att skildras. 2041

25.rättskällehierarkin i termer av att källor med ”lägre” värde på ett själv-s. 2041

26.klart sätt trumfas av lagen i bemärkelsen att lagen gäller ”istället” förs. 2041

27.den lägre källan. Det handlar snarare om att lagen tillämpas med be-s. 2041

28.aktande av också de andra källorna.s. 2041

29.Även om arbetsrätten alltsedan dess tillblivelse haft en internationells. 2041

30.dimension i form av ILO:s reglering har det internationella rättsligas. 2041

31.materialet fått en ökad betydelse i de enskilda tvisterna, och i vissas. 2041

32.delar är det också direkt rättsligt bindande. Antalet situationer i vilkas. 2041

33.argument kan hämtas ur källor från andra auktoritetscentra än de na-s. 2041

34.tionella har ökat. Den inhemska betydelsen av internationell rätt ärs. 2041

35.ständigt ökande.s. 2041

36.Det distinkt polycentriska i den samtida arbetsrättstillämpningens. 2041

37.handlar således framförallt inte om att ’olika’ källor ska tillämpas sam-s. 2041

38.tidigt, utan om att de i tillämpningen ska bli föremål för en särskilds. 2041

39.form av sammanvävning och interaktion. Rättstillämparens balanse-s. 2041

40.ringsoperation handlar om att relatera lagstiftningen till rättigheter,s. 2041

41.värden och intressen, som finns nedlagda i varierande källor.s. 2041

42.Regleringen av arbetslivet kommer inte enbart uppifrån utan i likas. 2041

43.hög grad underifrån; ur det som arbetsmarknadens parter utarbetar så-s. 2041

44.väl som sedvänja och god sed på arbetsmarknaden. Kollektivavtal ochs. 2041

45.andra normer som härstammar från arbetsmarknadens parter hämtars. 2041

46.legitimitet och auktoritet från organisering på respektive sida.s. 2041

47.26s. 2041

48.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talets. 2042

49.Samspelet mellan olika rättsliga centrum kan, som ifråga om EUrätten och upplägget med begäran om förhandsavgöranden, ske inom ramen för ett formaliserat system, men detta äger rum också i den nationella rättstillämpningen i rent interna situationer. Det förekommer vissa inarbetade modeller för sammanjämkning, såsom fördragskonform tolkning. EU-(arbets)rätten har även under vissa förutsättningar ett anspråk på företräde framför nationell rätt.s. 2042

50.Det rättsliga material – t.ex. lagstiftning, prejudikat, kollektivavtal m.m. – som vi åberopar som stöd för vår iakttagelse om polycentriska inslag är självfallet redan i sig känt. Vårt bidrag blir att presentera en teoretiskt förankrad förståelse av arbetsrätten.s. 2042

51.Snarare än att det, som i pluralismen, är fråga om att två eller flera skilda rättssystem som reglerar en och samma situation, framhåller po-s. 2042

52.27s. 2042

53.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2043

54.lycentrisk rätt att dessa olika system och rättskällor ska vävas sammans. 2043

55.och att de i den enskilda tvisten inte kan eller bör skiljas åt analytiskt.s. 2043

Konsekvenser av arbetsrättens polycentriska karaktär

1.I den samtida polycentriska regleringen av arbetsmarknaden och an-s. 2043

2.ställningsförhållandet förekommer normer och rättskällor med ur-s. 2043

3.sprung i olika auktoritetscentra. Inte sällan har dessa enskilda normers. 2043

4.och källor tillkommit med ursprung i andra syften och målsättningars. 2043

5.än att reglera just arbetsmarknaden och anställningsförhållandet.s. 2043

6.Det betyder att idag ska regler med skiftande och ibland motsatta bak-s. 2043

7.omliggande syften och rättfärdigandegrunder (jfr ratio legis) balanse-s. 2043

8.ras och sammanvägas inom ramen för rättstillämpningen på arbets-s. 2043

9.marknadens område.s. 2043

10.Idén om förekomsten av en mångfald (poly-) av centrum – som jus. 2043

11.uppenbarligen är en intresseväckande självmotsägelse i det att det jus. 2043

12.inte kan finnas många mittpunkter – framhåller särskilt att arbetsrätts-s. 2043

13.systemet har många olika centrum, som kan stå i varierande relations. 2043

14.till statliga organ och nationella parlament, och utgå från såväl mellan-s. 2043

15.statliga som överstatliga organ samt från olika platser i systemet i mers. 2043

16.horisontell bemärkelse. Normativa impulser kan således flöda åt olikas. 2043

17.håll i detta regleringssystem, och ofta är det fråga om möten mellans. 2043

18.normer och normkällor som är formellt fristående från varandra, mens. 2043

19.de måste alla beaktas; på olika sätt och av olika instanser.s. 2043

20.Den klassiska uppgiften för arbetsrätten är att stärka arbetstagarenss. 2043

21.förhandlingsposition och att utjämna den i anställningsförhållandets. 2043

22.inneboende ojämlikheten. Arbetsrätt är civilrätt och bygger såledess. 2043

23.28s. 2043

24.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet på avtalsfriheten: Jag får sluta avtal med vem jag vill, och jag får därmed också välja att inte sluta avtal med vem jag vill av vilka (rasistiska, sexistiska eller fackföreningsfientliga) skäl jag vill. Om vi sluter avtal står det mig fritt att kräva vilka villkor som helst. Arbetsrättens uppgift är att motverka denna innebörd av avtalsfriheten.s. 2044

25.Den svenska arbetsrätten förverkligade och förverkligar helt klart delvis dessa egalitära målsättningar, samtidigt som regleringen av anställningsförhållandet också innebar att arbetsgivarens maktposition (arbets- och företagsledningsrätten) ges en tydligare förankring i rättssystemet. Alltsedan arbetsrättens tillblivelse har arbetsgivarens intresse kommit att bli än mer framträdande i reglerna.s. 2044

26.I den polycentriska arbetsrätten möts källor med skilda ursprung och ändamål. För den samtida såväl som den framtida rättsvetenskapliga forskningen blir det således en central uppgift att identifiera dessa möten och konflikter mellan olika normer och att lansera sammanjämkningar som har erforderligt stöd i de olika källorna, och samtidigt inte endast i de enskilda rättskällorna som i övrigt reglerar den aktuella frågan, utan också i systemet som helhet betraktat.s. 2044

27.Forskningen om arbetsrätten innehåller i sig uttryck för att arbetsrättens innehåll bestäms med inslag av polycentri av varierande styrka. Ett sådant uttryck är de senaste årens expanderande intresse från arbetsrättsforskare för att diskutera och benämna arbetsrättens mest grundläggande karaktär: dess grundvalar, begränsningar, möjligheter, målsättningar, medel, idéer, begrepp, paradigm och utveckling, och för att ’tänka om’ och problematisera dessa. Det är talande att den här typen av forskning vinner mark idag, och inte under den lagstiftade arbetsrättens tillkomst och glansdagar på 1970-talet. Det poly-s. 2044

28.29s. 2044

29.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2045

30.centriska inslaget ligger i att arbetsrättsforskningen idag utgår från atts. 2045

31.de mest grundläggande aspekterna av arbetsrätten ska vara föremål förs. 2045

32.omförhandlingar, förnyade bedömningar och skiftande begreppslig-s. 2045

33.göranden.s. 2045

34.Arbetsrättens polycentriska karaktär är dessutom synlig i en, i visss. 2045

35.mening motstående, samtida rättsvetenskaplig trend. En central inter-s. 2045

36.vention i det arbetsrättsliga fältet har utgjorts av försök att förse bådes. 2045

37.lagstiftare och rättstillämpare med en övergripande sammanhållen syf-s. 2045

38.tesorientering för arbetsrättens del (’a purposive approach’). Mot bak-s. 2045

39.grund av komparativa analyser har Davidov utvecklat ett normativts. 2045

40.underlag för att konsolidera den mångskiftande och spretiga arbetsrät-s. 2045

41.ten under ett sammanhållet syfte att använda vid stiftande av nya lagars. 2045

42.och tolkning av de befintliga reglerna.s. 2045

43.Ytterligare ett tecken i tiden för en utveckling mot polycentriskas. 2045

44.inslag i arbetsrätten är att det inom fältet föreligger grundläggandes. 2045

45.åsiktsskillnader ifråga om hur arbetsrätten överhuvudtaget ska förstås,s. 2045

46.t.ex. i diskussionen mellan det dominerande forskningsparadigmets. 2045

47.kring arbetsrätten som marknadsreglering och en framväxande mers. 2045

48.historiserande och sociologiskt orienterad skolbildning.s. 2045

49.30s. 2045

50.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talets. 2046